Omstart för public service i Europa

MEDIEDEBATT Det rör på sig inom public service. Krisande ekonomi, hårdare konkurrens och nya publikbeteenden tvingar fram en mer radikal diskussion om vilken funktion bolagen egentligen ska fylla.

Känner ni inte igen beskrivningen ovan? Det kan bero på att det är i länder som Danmark, Frankrike och Storbritannien som den debatten förs mest intensivt just nu, efter en inledning på 2008 som varit ordentligt turbulent.

Men vänta bara, så blir det vår tur också. Om fyra månader ska regeringens utredare Rose-Marie Frebran lägga fram sitt förslag på hur framtidens public service-modell ska se ut. Åtminstone är det vad som är sagt. Men i branschen surrar det redan rykten om att utredaren kommer att begära mer tid av regeringen, när det gäller att hitta lösningar på finansieringsfrågan.

Och det kan finnas skäl att ta lite mer tid, inte minst för att hinna ta in allt som händer kring andra public service-bolag i Europa. Här en snabbgenomgång av vad som hänt de senaste veckorna:

DANMARK:
Den akuta ekonomiska krisen, orsakad av skenande kostnader för det nya public service-huset, tvingade DR-ledningen till kraftfulla yxhugg i programverksamheten. Nu börjar effekterna synas: DR:s dramachef liknade nyligen bolaget vid en ”strandad val” och utlyste katastrofläge. Samtidigt förklarade en av nyhetscheferna att resurserna inte räckte till för att upprätthålla den kvalitet publiken vant sig vid. På en tv-marknad på väg mot samma digitalisering som i Sverige lär DR tvingas till ännu mer drastiska omprioriteringar framöver.

STORBRITANNIEN:
Efter kritik mot nedskärningar inom barnprogram och dokumentärer röt BBC:s vd Mark Thompson i veckan till mot politikerna och krävde förstärkt finansiering, eller en mer realistisk inställning till vad public service-jätten kan leverera. Men Thompson skissade också på en något annorlunda inriktning för BBC, med färre ”spekulativa inslag” och ett antal stora temasatsningar inom viktiga samhällsämnen, som klimatfrågan, de och integrationsproblematiken

FRANKRIKE:
President Nicolas Sarkozy väntade inte på någon utredare: han inledde året med att utropa en kulturell revolution och lade fram ett eget, drastiskt förslag på ett mer högkvalitativt och mindre kommersiellt public service. Sarkozy vill avskaffa reklamen i fransk tv helt och hållet för att tydligare markera skillnaden mellan det allmänna och det kommersiella, både innehålls- och finansieringsmässigt. De 10 miljarder som France Television i dag drar in i reklampengar vill han ersätta med en skatt på internet- och mobiloperatörer och på de kommersiella tv-bolagens intäkter.

Finns det någon gemensam nämnare, som kan vara relevant även för svensk del? Ja, åtminstone två: dels fokuseringen på kvalitet, dels ehovet av extremt tydliga prioriteringar. På framtidens mediemarknad måste det vara solklart vad som är public service-bolagens uppgift. Och självklart att de inte kan göra allt.