Därför blir det public service på Joost

WEBB-TV Inom en månad börjar SVT och TV4 lägga ut material på gratis. webb-tv-tjänster som Joost. Det avslöjar SvD Näringsliv i dag. Och det innebär en total helomvändning från företagens sida.

I en intervju i Affärsvärlden i februari ombads TV4:s vd Jan Scherman kommentera den framtidsvision som Joost-skaparen Niklas Zennström står bakom, där tittarna i framtiden klickar fram ”det de vill se det när de vill se det” på olika webbportaler istället för att följa traditionella tv-tablåer. Schermans svar var kategoriskt: ”Jag tror faktiskt inte ett ögonblick på det”.

Samma månad i tidningen Internet World: SVT:s vd Eva Hamilton får ge sin syn på webb-tv. Hon beskriver Youtube som ”fascinerande, men komplicerat och säger att hon förstår att de nya tv-plattformarna på internet ställer helt nya krav på bolag som SVT men att hon ”ärligt talat inte vet hur det här ska gå till”.

Mindre än tio månader senare är det alltså just dessa två bolag som öppnar dörren för svenskt tv-innehåll på Joost – och SVT har, sedan några månader, dessutom en egen kanal på Youtube; den kanal som SVT så sent som sommaren 2006 hotade stämma för upphovsrättsintrång.
Vad är det som hänt? Har cheferna blivit webbfrälsta, eller är det en omvändelse under galgen? Lite av varje, faktiskt, men mest det sistnämnda.

De stora tv-bolagen har alltid strävat efter att ”låsa in” tittarna i

deras eget kanalutbud så mycket som möjligt. Till en del har de levt kvar i skimret från den tid då en hallåa hälsade välkommen till middagen och sade god natt framåt elva. Med temakvällar och särskilda kanalprofiler har de odlat myten av den kanaltrogne tittaren, även långt efter det att zappandet blivit en nationalsport. Detta har förstärkts av kabeloperatörernas strävanden att tvinga in tittarna i kanalpaket, med ett utbud som bara en Viasat- eller Comhem-chef kunde kalla logiskt.

Mycket av detta har webb tv-revolutionen ställt på ända. Här har tv-utbudet blivit snabbare, mer sökbart, mer styckningsbart och utan tablåläggarnas tidsdiktatur. Det icke-linjära tittandet regerar – och tittarna gillar det. Inte så att detta tittande ersatt traditionellt tv-tittande,men webb-tv har på kort tid blivit en så stor kanal att ingen tv-aktör längre kan ignorera det. Och även om kanalerna satsar stort på sitt eget webbutbud – i TV4:s fall med försök att ta betalt för on demand-tittandet – är publiken hejdlöst rörlig och kanalotrogen.

Därför tvingas de stora tv-bolagen krypa till korset och släppa på sin exklusivitets-strategi. Även om det svider.

Jeremy Allaire, grundare av webb-tv-plattformen Brightcove – vars modell bygger på att tv-innehåll kan ses på många olika sajter, men att tv-bolagen behåller kontrollen över upphovsrätt och reklamvisningar – formulerade det så här när jag träffade honom nyligen: ”I dag är det viktigare att nå publiken där de är, med dina egna varumärken, än att tvinga dem till dig.”

Den insikten håller nu på att erövra även den svenska tv-marknaden. I dagens SvD Näringsliv säger Mattias Fyrenius, chef för TV4 Nya Medier: ”Detta händer vare sig man vill eller inte”.

Det är en klok kapitulation. De stora tv-bolagen har egentligen bara två alternativ när det gäller
distribution av deras innehåll på sajter som Youtube, Joost och Hulu.
Acceptera det – eller skapa bättre tv-sajter själva.

Läs också:
27/10 Boomen för webb-tv har bara börjat
23/10 Aftonbladet dominerar när webb-tv ökar
17/9 SVT trevar sig fram på Youtube
16/9 Nu är nätet SVT:s tredje största kanal