En tv-avreglering i elfte timmen

MEDIEPOLITIK Sverige slipper risken att stämmas av EU: Boxers monopol rivs upp och regeringen lämnar ifrån sig makten över licenserna i marknätet. Nu ska ”bara” tv-branschen komma överens om hur det ska gå till i praktiken.

I går kom till slut regeringens proposition om det digitala marknätet. SvD Näringsliv avslöjade innehållet i regeringsförslaget redan den 30 maj i år (läs här), men sedan dök en komplikation på departementsnivå upp, sedan näringsdepartementet tagit strid med kulturdepartementet och beställt en egen utredning i frågan. Bolaget Mediavision granskade effekterna av kulturens förslag – och Konkurrensverket hävdade i sin granskning att det inte var några stora problem med att låta Boxers monopolställning i marknätet finnas kvar.

Därmed fanns det risk för en ny långbänk i Boxer-ärendet. Risken för att EU-kommissionären Neelie Kroes, som kommer till Sverige om några veckor, skulle göra allvar av sitt hot om att stämma den svenska staten – ett hot hon luftade första gången i oktober 2006, sedan regeringen ännu inte hade
presenterat ett nytt lagförslag som öppnar upp för konkurrens i det
digitala marknätet.

Men Lena Adelsohn Liljeroth vann uppenbart över Maud Olofsson i den interna regeringskampen och nu blir det som Viasat och Canal Digital vill: Boxermonopolet rivs upp och programföretagen får rätt att låta vilka de vill sälja abonnemang på deras kanaler.

Om de kan komma överens, vill säga. Så här skrev jag i maj när vi avslöjade innehållet i förslaget:

”Det förslag som just nu ligger överst i departementets utkorg kan, om
man är välvillig tolkas som att regeringen släpper marknadskrafterna
fria. De låter TV4, SBS, Viasat och de andra programbolagen själva göra
upp om hur man ska lösa frågan om kanalinnehåll på programkorten,
vilket i och för sig är bättre än att ett statlig ägt bolag gör det.

Men för den
som har den minsta kännedom om sandlåde­nivån på maktspelet i den
svenska tv-branschen låter det som ett mardrömsscenario, likvärdigt med
att låta Black Army, Bajen fans och Järnkaminerna träffas på Råsunda
för att lösa frågan om hur en gemensam taktik för stockholmslagen
skulle se ut. Sannolikheten är väldigt stor att det blir en
lösning – om de alls kan samsas – som gynnar marknadsledarna och
fullständigt kör över de mindre aktörerna. Vilket är väldigt långt från
ursprungstanken med digitaliseringen som ett mångfaldsprojekt. Men det
kanske ingen minns längre?”

I grunden är regeringens förslag om avreglering dock bra – eller rättare sagt nödvändigt. Men det kommer skandalöst sent: digitaliseringen av marknätet är klar om en månad och marknadspositionerna tagna. Och Boxer har haft en extrem gräddfil i den processen.

Den andra delen i regeringens proposition är lika nödvändig men sent tillkommen den: om att lyfta bort beslutet om tilldelning av licenser i marknätet från regeringens bord och lägga det hos Radio- och tv-verket, som ändå varit den myndighet som haft den förberedande hanteringen av frågan. Detta skrev jag om redan i februari 2006 (ej på nätet):

”Statens styrning av tv-utbudet är redan stark nog, i form av de olika kontrollsystemen för public service och TV4. Att även det kommersiella utbudet ska filtreras genom ett departement och ett regeringssammantträde innan det godkänns är i grunden en befängd idé”.

Dåvarande kulturminister Leif Pagrotsky sade då att han höll med i sak – och att den licenstilldelningen från regeringen skulle bli den sista. Nu slutför Alliansen de tankegångarna. Det innebär att alla kanaler måste söka om sina sändningstillstånd och att de från april sedan ska få nya tillstånd, som ska gälla i sex år.

Med de här förslagen får vi en friare, mindre politiskt styrd tv-marknad. Om tittarna också får det bättre återstår att se.

Läs också:
30/5 Tittarna offras i spelet om Boxermonopolet
22/3 Boxers monopol går inte att försvara