Martin Jönsson om reklam & medier

Martin Jönsson

Martin Jönsson

GRATIS? Möjligheten att ta betalt för redaktionellt innehåll på nätet är medieföretagens eviga dröm. Men nu verkar som om till och med de få företag som faktiskt lyckats ta ut avgifter kan tvingas backa.

Frånsett några väldigt nischade specialtidningar och databaser är det bara några fåtal stora tidningar världen över som verkligen lyckats få läsarna att betala för att få tillgång till redaktionellt material på nätet. Det stora paradexemplet sedan slutet av 90-talet, är Wall Street Journal, med drygt 930 000 betalande nätprenumeranter. Näst störst är New York Times med sin betaltjänst Select, som lockat ungefär 220 000 prenumeranter per månad under de två år den funnits. Prenumeranterna på NYT Select betalar åtta dollar i månaden och får för det tillgång till arkiv, förhandstittar på bilagor, olika nyhetstjänster och tillgång till tidningens kolumnister.

Men nu börjar det cirkulera rykten om att både New York Times och Wall Street Journal ska se över sina betaltjänster. New York Post skrev i går att tjänsten går allt sämre och att tidningen överväger att lägga ner den och återigen göra allt material tillgängligt för alla besökare. Läs mer om detta hos bloggen The Social (via Beta Alfa).

En förklaring till att det ryktet uppstår just nu är naturligtvis Rupert murdochs köp av Wall Street Journal och de uttalanden som han gjorde inför det. Som det här, i Times stora intervju i juli: ”What if, at the Journal, we spent $100 million a year hiring all the
best business journalists in the world? Say 200 of them. And spent some
money on establishing the brand but went global – a great, great
newspaper with big, iconic names, outstanding writers, reporters,
experts. And then you make it free, online only. No printing plants, no
paper, no trucks. How long would it take for the advertising to come?
It would be successful, it would work and you’d make … a little bit
of money.”

Medieprofessorn Jeff Jarvis har sin uppfattning klar: i längden skulle WSJ tjäna på att släppa materialet fritt. Då skulle WSJ kunna ta en stor del av publiken inom finansiell information från jättarna Bloomberg och Thomson/Reuters och bli en verkligt global aktör. Som Jarvis skriver: Free
is big thinking. And Murdoch thinks big.

I Sverige är det i princip bara aftonbladet.se som lyckats ta betalt och det endast för specifika tjänster på nätet, som Viktklubb och olika reseguider. I april inledde de dock en mer aktiv strategi med att låsa in redaktionellt material i större omfattning – bland annat kolumnister, bilagematerial, tester och det mesta som rör bantning, men också en del nyheter och löpsedelsmaterial.

Målet var tydligt: att möta den snabbt fallande pappersupplagan (minus 31 000 ex andra kvartalet) med ökande prenumerationsintäkter på nätet. 19 kronor i månaden kostar det att få tillgång till allt material och i nuläget är det, enligt chefredaktören kalle Jungkvist, runt 105 000 personer som betalar den månadsavgiften. Det kan tyckas måttligt i förhållande till drygt 4 miljoner besökare i veckan, men intäktsmässigt är det ändå runt två miljoner kronor. per månad, vilket motsvarar ett upplagefall på runt 7 500 exemplar i månaden, grovt räknat.

Ännu så länge kan Aftonbladet alltså bara ta in en fjärdedel på nätgungorna av vad de tappat på papperskarusellen, men intäktspotentialen finns där uppenbarligen. I kulisserna väntar Expressen och andra säkerligen med planer på att gå på betaltåget även de.

Och håller tummarna för att WSJ och NY Times inte skrotar sina betalmodeller…

Fler bloggar