Etablissemanget har Murdochfrossa

WSJ-KÖPET Några dagar efter beskedet om att Rupert Murdochs Newscorp lyckats med sitt övertagande av Dow Jones/Wall Street Journal har chockvågorna i medieetablissemanghet ännu inte lagt sig.

I dagens SvD Näringsliv har jag skrivit ett porträtt av den kontroversiella mediemogulen och sammanfattat reaktionerna på köpet (även amerikanske mediekännaren Mats Wiklund i DN skriver i dag om affären.

Men den mest träffande kommentaren om Murdoch-köpet hittar man (förstås) hos Lexington i Economist i veckans nummer: ”Det är som om Mr Murdoch har brakat in på ene elegant klubb iklädd Lycra-byxor och en t-shirt som det står ”I love Australia” på och erbjudit sig att bjuda alla på en runda Foster’s”.

Till en del finns det naturligtvis skäl för oro: Murdochs track record förskräcker på många sätt när det gäller det fria ordet, redaktionell integritet och kvalitetsjournalistik. Men Murdoch-frossan rymmer också en hel del snobbism. Ett av skälen till att han kunnat köpa är ju att WSJ under många år varit ett ganska misskött företag, med alldeles för passiva ägare. Newscorp har resurserna att satsa mer integrerat och bygga ihop verksamheten på olika plattformar, med tv-satsning, nytt tänkande kring webben och – vilket inte bara behöver vara av ondo – en viss modernisering av papperstidningen.

Men, som Murdoch påpekat gång på gång, han köper knappast en tidning som WSJ för att förstöra den. Han är, trots allt – vilket även Lexington påpekar – en tidningsälskare av stora mått, med trycksvärtan i blodet.