Martin Jönsson
MEDIEVANOR Svenskarnas mediekonsumtionsvanor förändras normalt lika långsamt som slowmotionartisten Phax rör sig i TV4:s Talang. Därför är det en skräll när internet nu rusat upp i topp som den populäraste medieformen bland 15-24-åringar.
Gapet mellan ”early adopters”, som snabbt blir storkonsumenter av nya medier, och den stora, mediekonservativa massan, som håller sig till P1, SVT och tidskrifter, har av tradition varit stort. Vilket lett till ganska små förändringar av hur många minuter svenskarna lägger på en enskild medieform. Radiolyssnande har legat på 110–120 minuter i mer än 25 år, tv-tittandet på runt 100 och morgontidningsläsandet på runt 22 minuter lika länge.
Några stora skiften har det helt enkelt inte varit tal om i medieanvändandet. Förändringarna har i stället skett långsamt och gradvis. Fram tills nu, då tabellerna vänds helt upp och ner.
Några exempel ur Mediebarometern 2006 har jag redan redovisat. Som att tiden som svenskarna lade på internet en genomsnittlig dag ökade från 32 minuter. 2005 till 53 minuter i fjol – den största enskilda ökningen, oavsett medieform, i tabellerna under alla de 27 år medievanorna uppmätts. Andelen av svenskarna som är ute på internet en genomsnittlig dag ökade från 47 procent till 62 procent – också det rekord.
Men den mest anmärkningsvärda siffran hittar jag djupt nere i tabellverket i den fullständiga rapporten som Nordicom, vid Göteborgs universitet, släppte i veckan. Den handlar om vilka medier som är störst i olika åldersgrupper.
Normalt är det en väldigt förutsägbar läsning: radio och tv dominerar totalt, i alla åldersgrupper och tar dubbelt så mycket tid i anspråk som andra medieformer. Men inte i år. Plötsligt finns det en ny etta i en av grupperna: internet.
Ungdomar i åldern 15–24 år lägger nu 97 minuter per dag på nätet. Det är en ökning med 52 minuter eller 116 procent sedan 2005 – och en minut mer än vad den gruppen lägger på tv-tittande. Ökningen är plötslig: i de senaste fem mätningarna har internettiden legat mellan 30 och 45 minuter, för att nu mer än fördubblas.
Det gör också att den totala tiden som unga lägger på medier ökar, med 40 minuter. Men sannolikt ryms där mycket så kallad ”multitasking”, det vill säga att man konsumerar flera medieformer samtidigt. Och glöm inte att den viktigaste medieplattformen för unga, mobilen, inte ens är med i mätningen.
Om man ser lite längre tillbaka, till 2001, är det framför allt radio och tv som de unga väljer bort till fördel för nätet. På fem år har tiden som unga lyssnar på radio minskat från 95 till 56 minuter, medan tv-tittandet fallit från 115 minuter till 96 minuter.
SVT, som har riksdagens uppdrag att locka fler unga tittare den här tillståndsperioden, lär alltså få det tufft, när de unga nu valt ett nytt huvudmedium, som dessutom till väldigt stor del handlar om att titta på just rörlig bild. Men det handlar inte bara om de unga: ökningen i internetanvändande är nästan lika stort i alla grupper. I dag, då 65 procent av svenskarna använder nätet varje dag, är internet allas mediekanal, vilket innebär en total omställning i konkurrensen för alla traditionella medieföretag.
Så här ser internetanvändandet ut i alla åldersgrupperna 2006, med 2005-siffran inom parentes:
9-14 år 43 min/dag (21)
15-24 år 97 min/dag (45)
25-44 år 67 min/dag (42)
45-64 år 46 min/dag (31)
65-79 år 13 min/dag (7)
Läs också:
24/5 Detta är en liten medierevolution