Ett monument över public service

KRISBYGGET Som en stor, svart legokloss utslängd i en grushög ligger byggnaden i det slitna Örestad, några kilometer från Kastrups flygplats. Den heter DR Byen och är ett svart ekonomiskt hål för dansk public service. Och kanske en symbol för public service- bolagens flyende storhet.

Stort, svart, betongfyllt och halvfärdigt möter Danmarks Radios skrytbygge besökaren. Entrén är en labyrint, byggdammet hänger i luften och knappt ens de anställda vet vad som ligger var. Det är långt till Köpenhamns centrum och de nedslitna omgivningarna får kolossalbygget att framstå som ett arkitektoniskt dåligt skämt.

Detta skulle bli juvelen i det danska medielandskapet. Ersättaren till den 14 våningar höga 60-talsbyggnaden TV-Byen och det gamla Radiohuset är en i raden av pampiga kulturbyggnader i Köpenhamnsregionen: en yngre kusin till bibliotekshusets svarta diamant i Christianshavn. På skisserna var det snyggt, hypermodernt, med en konsertsal i världsklass och med ett inre anpassat till framtidens medieproduktion. Här skulle radio, tv och webb smältas samman i en kanaloberoende organisation i det nya digitaliserade Danmark.

Men drömhuset har blivit en mardrömskåk, ett utslag av statligt storhetsvansinne och katastrofal kalkylering. När byggnadsplanerna spikades 1999, mitt i den dotcomgödda högkonjunkturen, budgeterades DR Byen till 3,7 miljarder kronor. Men budgeten har sprängts i lika snabb takt som markarbetena på Amager. Redan 2004 fick danska staten skjuta till 375 miljoner kronor i extraanslag och dåvarande generaldirektören Christian Nissen tvingades bort från sin post.

De senaste två åren har kalkylen formligen exploderat. I fjol ledde budgetöverdraget till att DR:s ­resultat försämrades med nära 800 miljoner kronor, vilket bland annat ledde till att ekonomidirektören Bent Fjord fick sparken. Den totala notan beräknas nu bli 2,8 miljarder dyrare än beräknat, ett överdrag på drygt 75 procent. Och då ska man ta i beaktande att bygget långt ifrån är färdigt. Den stora kostnadsboven i dramat, den påkostade konsertsalen, är på sin höjd halvfärdig och risken för ytterligare ekonomiska bakslag är uppenbar.

I fjol blev det tydligt att den danska regeringen, som kritiserat DR för en alltför politiserad rapportering, inte har några tankar på att hjälpa DR ur knipan. Därför kom de drastiska sparpaketen i april, där det meddelades att var tionde anställd, runt 350 personer, måste bort redan i år – och att bolaget ska dra ner kraftigt på programsatsningar, framför allt inom sport och nöje.

Att vandra runt i huset är en närmast absurd upplevelse. Allt känns extremt överdimensionerat, som en anabolstinn version av våra egna public service-korridorer på Gärdet – och påtagligt otidsenligt, i en tid då medieföretagen, inte minst public service-företagen, måste bli mer snabbrörliga och flexibla.

Av drömmen om att radio-, tv- och webbjournalister skulle arbeta mer tillsammans, i en effektivare organisation, märks ännu inte mycket. Som en chef uttrycker det: deras stolar har flyttats närmare varandra, men det är nog inte mer än så. Att utveckla arbetsformerna är inte det översta på agendan, i en tid då alla oroar sig för sina jobb och försöker hantera den nya ekonomiska verkligheten.

På torsdag ska den svenska regeringen utse den utredare som ska granska hur de svenska public service-företagen ska använda sina resurser mer effektivt. Ett besök i DR Byen bör definitivt finnas med i det uppdraget. Om inte annat som en varningsklocka.

Läs också:
22/4 Så ska dansk public service spara
14/3 Spontan strejk efter yxhugget i DR
8/2 Det här kan man kalla public service-kris
15/9 Public service-chefen sitter löst
8/9 Public service-bygget skördar nya offer