Detta är en liten medierevolution

MEDIEVANOR Det känns som världens äldsta nyhet att berätta att svenskarna nu använder sig av internet i stor skala. Men den bild av medievanorna som framgår av Mediebarometern 2006 är faktiskt omvälvande – på många sätt.

Uppdaterad

Hårdfakta först. Under 2006 använde 62 procent av svenskarna sig av internet en genomsnittlig dag. 2005 var den siffran 47 procent, så det är en väldigt kraftig förändring. Nu är nätet uppe och nosar på radion (som 74 procent lyssnar på dagligen, mot 75 procent i fjol) och kommer förmodligen redan 2007 eller 2008 att gå om radion och bli den tredje störste mediekanalen.

Störst är fortfarande TV (som 86 procent ser på varje dag, samma som i fjol) och dagstidningar (som 81 procent läser varje dag, mot 84 procent i fjol), men eftersom både tv-tittande och nyhetstjänster tillhör det som ökar mest på nätet lär internet framöver ta in även av det försprånget.

Särskilt krångligt blir det eftersom siffran för dagstidningsläsande omfattar både papper och nät. 81 procent läser varje dag en dagstidning i någon av dessa former. 66 procent läser enbart tidning på papper. 12 procent läser enbart tidningar på nätet.
Om man ställer papperstidningsläsande mot internetanvändande är de alltså nästan lika stora i dag: 66 procent för papperstidningen, 62 procent för nätet, mätt i andelen som använder dem varje dag.

De flesta andra medieformer minskar, som tidskrifter (från 42 procent till 39), böcker (från 40 till 38), CD-skivor (från 34 till 31) och text-tv (från 29 till 27). Internet och mp3 (från 11 procent till 14) är de enda medieformerna som vinner ökat genomslag. Mobiltelefoner saknas – bisarrt nog – fortfarande i Nordicoms undersökning. Märkligt, eftersom de flesta ungdomar snabbt skulle intyga att mobilen är den absolut viktigaste medieformen för dem i dag – och att det traditionella medieinnehållet i den bara ökar.

Om man ser till hur många minuter per dag som läggs på olika medier ser topplistan ut så här:

1. Radio 109 min (2005: 105 min)
2. TV 101 min (96)
3. Internet 53 min (32)
4. Dagstidning 29 min (29)
5. CD/mp3 27 min (27)
6. Böcker 18 min (21)
7. Tidskrift 15 min (14)
8. Video/DVD 11 min (12)

Undersökningen är gjord av Nordicom och gäller svenskar mellan 9 och 79 år. Den finns ännu ej ute på deras sajt, men lär väl komma inom kort.

Hur man än vrider och vänder på siffrorna går det bara att landa i en slutsats: 2006 var året då internet på allvar blev ett av våra största massmedier.

Tiden som svenskarna lägger på nätet är nu nästan lika mycket som för dagstidningar, tidskrifter och böcker – tillsammans. Och det går inte längre att tala om en generationsklyfta eller ett ungdomsdrivet medium: när 62 procent av svenskarna använder internet varje dag talar vi om bredd.

Motsvarande utveckling har ju skett kommersiellt. I år väntas nätet dra till sig mer reklampengar än den samlade storstadspressen och inom ett par år lär nätet ha kommit ikapp såväl tv som landsortspressen och bli den största enskilda reklamkanalen.

Nätets explosionsartade tillväxt, pådriven av det snabba genomslaget för bredband i hushållen, får självklart effekter för alla traditionella medier.

Medieföretagens problem är framför allt två: dels att de haft svårt att få affärsmodellerna på nätet att bli tillräckligt framgångsrika, dels att en väldigt stor del av nätanvändandet – och reklampengarna – helt går den traditionella mediebranschen förbi. Sociala medier, söktjänster och nya kommersiella aktörer lägger beslag på alltmer av såväl tid som pengar. Och det som är allra viktigast i det nya medielandskapet: engagemang.

Av detta syns väldigt lite i Mediebarometerns siffror. Vi ser att den tid som läggs på medier totalt ökat med 27 minuter på bara ett år. Men vi vet också att det samtidiga medieanvändandet ökar snabbt: med ett halvt öga på tv:n och halvannat på datorn. Därför är det inte bara tid som räknas, utan frågan om vilken medieform publiken använder sig av mest intensivt. Och om det kunde mätas skulle nätet sannolikt framstå som ännu viktigare.