Så blev Hjörne större än Bonnier

STRUKTURAFFÄR Familjen Hjörnes Stampengrupp har lyckats med det som länge verkade vara omöjligt: att ta ett tydligt grepp om den svenska landsortspressen. Nu är de större än Bonnier på den svenska dagstidningsmarknaden – och har lagt grunden för nya gemensamma mediesatsningar utanför storstäderna.

Bonniers dagstidningsdivision omsatte i fjol 5,2 miljarder. De tidningsbolag som efter gårdagens stora strukturaffär ingår i Stampengruppen omsätter ungefär 5,3 miljarder – och om man lägger till de företag som ingår i konsortiet Mkt Media, där Stampen är den dominerande aktören, växer omsättningen till drygt 6,5 miljarder. Totalt är det 47 dagstidningar som ingår i familjen Hjörnes nätverk, med en samlad upplaga på över en miljon exemplar.

Men det är inte mängden tidningar som är det mest intressanta med Stampens nya tidningsgruppsbygge, utan det faktum att den svenska regionalpressen nu fått en helt ny struktur.

Historiskt sett har landsortstidningarna fungerat ungefär som en herrklubb: mycket nätverk och allianser, men utan någon tydlig huvudman. Korsägandet har varit den stora modellen: ett myller av stiftelser och konsortier har ägt småposter i varandras bolag, långt från sina hemmaregioner, utan att det gått att förstå vad innehaven skulle användas till. Det har gjort att regionpressen blivit väldigt trögrörlig och att den strukturrationalisering som genomförts – bland annat på tryckerisidan – varit ganska så omständig.

Det har funnits många regionalt starka småägare – familjer, stiftelser, konsortier och partier – men inga verkliga motkrafter till storstadsregionernas mediejättar.
Det första steget mot en tydligare struktur var i augusti 2004, då familjen Hjörnes Stampen tillsammans med Länsförsäkringar Bergslagen och delar av VLT:s ägarfamilj Pers bildade bolaget Medieintressenter och lade ett bud på VLT-koncernen, i syfte att avnotera VLT från börsen och underlätta för framtida strukturaffärer.

Nästa avgörande steg inträffade hösten 2005, med försäljningen av Centertidningar. I budgivningen då skapades flera nya grupperingar av regionala tidningsägare. Den konstellation som vann då – Stampen/VLT tillsammans med norrländska Mittmedia – styckade snabbt sitt byte, så att de fick en kraftigt förstärkt position i sina respektive regioner. Men alliansen sprack inte när köpet var avklarat: istället bildades ett gemensamt utvecklingsbolag, Mkt media, som skulle driva fortsatt affärsutveckling.
I januari i år köpte sedan Stampen ut Länsförsäkringar ur Medieintressenter, för 150 miljoner kronor. Därmed blev VLT ett rent dotterbolag till Stampen, vilket var avslutningen på en lång maktstrid om tidningsbolaget.

Dagens affär (läs alla detaljer om den hos Medievärlden) är dock den viktigaste hittills, eftersom den med ett par alexanderhugg löser upp de gordiska knutar som funnits kring ask-i-ask-ägandet i landsortspressen.
Rent formellt innehåller affären följande element:

* Två nya tidningskoncerner bildas. Liberala Tidningar blir den dominerande aktören i Mälardalen, genom att sammanföra VLT-koncernen och Nerikes Allehanda. Dalarnas Tidningar säljer sin andel i NA, för ett okänt belopp. I Västsverige samlas tidningsinnehaven i Mediebolaget i Västsverige AB – och både Dalarnas Tidningar och Västerbottens-Kuriren säljer ut i Hallandsposten.

* Som följdeffekter byter en del ägarposter händer: Bohusläningen köper närliggande TTELA av VLT för 223 miljoner kronor och Stampen/VLT säljer Södermanlands Nyheter till Eskilstuna-Kuriren för 380 miljoner.

Hur mycket hela affären är värd vill parterna inte avslöja. Men Stampens koncernchef Tomas Brunegård beskriver den som den största svenska dagstidningsaffären någonsin, vilket innebär att den totala transaktionssumman är större än de 1,8 miljarder de fick betala för Centertidningar – även om en hel del av pengarna flyttas fram och tillbaka mellan de olika ägargrupperna.

Det centrala är dock inte pengarna, utan maktpositionerna. Det är nu uppenbart att det är från GP-huset i Göteborg som riktlinjerna läggs upp för kommande aktioner. Eller som Mittmedias vd Jan Cahling uttryckte saken i går: ”Det är bra om någon håller i ratten”.

Med tydliga bolagsuppdelningar kan Stampen/Mktmedia lättare disponera kassorna i de mestadels väldigt lönsamma tidningsbolagen – och snabbare trycka på knappen för nya projekt. Som att bygga en starkare närvaro på webben, exempelvis när det gäller eftertextannonsering, användargenererat material, rörlig bild och andra webbtjänster. Landsortspressen möter i dag en helt ny konkurrens, både på nätet och från tv och behöver skapa nya synergier för att möta det. Det blir betydligt lättare efter den här affären.

Men Stampens kraftsamling kan också driva upp tempot i övriga branschen. I synnerhet spekulationerna om att Schibsted är intresserat av Metro får nytt syre av gårdagens affär. Med utgivning på 101 orter i landet skulle Schibsted få en helt annan regional kraft än i dag. Och möta Stampengruppen på nya fronter.