När ska SVT sluta leka reklamkanal?

SPONSRINGSDOM Kammarrätten har nu slagit fast att ett av SVT:s inte hade rätt att sälja sponsringsskyltar till ett av sina sportmagasin. Det beslutet borde vd Eva Hamilton ta till sitt härta och se till att företaget slutar sälja sin själ för småskärvar.

Sveriges Television får bara sälja sponsringsutrymme i samband med sportsändningar och EBU-arrangemang som Melodifestivalen. Det är ganska enkla regler, tillkomna för att öka företagets möjligheter att vara med och bjuda på samproduktioner i Europa. Reglerna är i och för sig förlegade: om de avskaffades skulle de kommersiella kanalerna snabbt ta över sändningarna vilket gör att tittarna inte skulle gå miste om något, men ändå: reglerna finns och ger SVT den rätten.

Problemet är att SVT satt i system att tänja på sponsringsgränserna, både när det gäller Melodifestivalen och sportprogram, för att dra in ytterligare något tiotal miljoner kronor till sin fyramiljardersbudget. Och det är där det har slagit slint, eftersom möjligheterna till sponsring då blivit ett skäl till att skapa program snarare än ett sätt att behålla hotade sändningar.

Snowboardmagasinet Richter var ett sådant program. Lite livsstilsreportage och lite gamla tävlingsbilder, förpackat i en sponsringsinramad halvtimme. Ett tydligt brott mot sändningstillståndet och därför fällt i Granskningsnämnden.

Ändå kämpade SVT emot och försökte slippa undan straffavgift. Förgäves dock, eftersom kammarrätten nu beslutat att SVT ska betala 50 000 för sponsringsövertrampet. (Läs mer hos Medievärlden).

Om domen finns inget att säga, mer än en sak – och den vill vi höra från Eva Hamilton: nu ska SVT sluta med att slira på sponsringsreglerna.