Inte ett ord om kritiken mot Perssonfilmen

KRITISKT? Det är med omåttlig stolthet som SVT i kväll drar undan ridån för de exklusiva statsministerintervjuer som i snart tio år legat i ett kassaskåp i SVT-huset. Men företaget håller väldigt tyst om den kritik som funnits mot produktionen.

Premiären för Ordförande Persson har föregåtts av massiv presstäckning och en egenreklamkampanj som är snudd på Melodifestivalsnivå. I en särskild trailer låter sig Persson intervjuas om projektet som sådant, i en annan ger intervjuaren Erik Fichtelius sin syn på projektet. Och så har det, under dagen, släppts ut lite personpåhopps-godbitar som kan ge rubriker och locka tittare (allt under en miljon tittare vore ju en stor besvikelse för SVT).

För att inte drabbas av en ny Castro-debatt har SVT också lagt in ett särskilt debattprogram om Persson-dokumentären i morgon.

Det enda SVT inte gör är egentligen att berätta varför det varit ett sådant herrans liv om de här intervjuerna, med allt från internt branschdebatt och Granskningsnämndsanmälningar till KU-förhör. Kanske av det enkla skälet att det är en rätt solkig historia.

För Erik Fichtelius är visningen av Persson-dokumentären självklart en stor upprättelse. Dels för att filmerna med all säkerhet är väldigt intressanta som samtidsdokument – sig selv nok, helt enkelt – dels för att visningen av dem säkert kan undanröja misstankar om att han skulle ha undanhållit Aktuellt-publiken nyheter under den tid han dubbeljobbade som Persson-filmare och politisk kommentator i Aktuellt.

Att det var Fichtelius som ledde det hemliga Persson-projektet, som pågått sedan 1996, avslöjades av tidningen Resumé i december 2002. Då brakade helvetet löst, med hård kritik mot att projektet genomförts samtidigt som Fichtelius lett partiledarintervjuer i valrörelsen och kommenterat det politiska spelet i och kring regeringen – ofta med hänvisning till hur han ”trott att Persson tänkt”.

Det visade sig snart att projektet varit hemligt även för stora delar av ledningen på SVT. Varken Aktuelltchefen Helena Stålnert eller vd Christina Jutterström var informerade.

Efter några dagars trovärdighetsdebatt om ”megafonavtal” tog Fichtelius time out som politisk kommentator – men SVT hävdade då fortfarande att det inte begåtts några fel. Kort därpå medgav dock Christina Jutterström i Ekot att det var fel att Fichtelius hade de dubbla rollerna. Att påstå att Fichtelius frivilligt ”avvecklade den deltid han hade kvar inom SVT:s politikrapportering”, som görs i dagens SvD, är alltså en efterhandskonstruktion.

Sedan följde anmälningar till Granskningsnämnden – där inslagen med Fichtelius alla friades – och KU-cirkus. Och nya turer efter uppgifter om en representationsmiddag på Harpsund fick Fichtelius ta time out även från sitt uppdrag som projektledare för 24 Direkt.

Att dessa dubbla roller – som hemlig intervjuare och öppen politisk kommentator – varit något som även Göran Persson funderat över under intervjuerna är uppenbart av de kommentarer han ger i SVT:s trailer. Han talar där om balansgången att säga mycket, men inte allt och att tala sanning, men inte all sanning. Att han inte också skulle ha reflekterat över möjligheterna att kunna plantera väl valda uppgifter – mot källskydd – i Fichtelius kommentarer i Aktuellt vore högst osannolikt.

Inför kvällens premiär säger Göran Persson att han varit väldigt restriktiv med att prata om sitt privatliv i intervjuerna med Fichtelius. Det är rätt märkligt. Inför riksdagens Kinstitutionsutskott hävdade han nämligen att det var just privatpersonen Persson som intervjuades – och inte statsministern. ”Jag är inte bara statsminister. Jag är också
partiledare, familjefar, privatperson, IFK Norrköping-fantast och
mycket annat. Det finns en lång rad saker som jag är. Alla avtal jag
ingår gör jag inte som statsminister, utan en del som privatperson. Det
här var ett sådant”, sade Persson i KU om den överenskommelse han gjorde om att ge SVT och Fichtelius särskild tillgång till honom.

Den motsägelsen är rätt typisk för hela det här projektet. Det har använts i olika syften, vid olika tillfällen – och rättfärdigats på det sätt som passat bäst för stunden.

I dag presenteras intervjuserien som världsunik. Det är den möjligen, vad gäller kontinuiteten och exklusiviteten. Det är – vi får snart se – förmodligen också bra tv. Men det innebär inte att den i allt var en bra idé. I varje fall inte för SVT:s trovärdighet.

* * * * * * *
Läs också en stor intervju med Erik Fichtelius jag gjorde för Journalisten i januari 2003: ”Jag har inte gjort något fel”

Fler logginlägg:
12/3 Perssonfilmen en helt liten industri
18/9 Fritt fram för Figges Persson-porträtt
23/2 En god middag och en plats i marknätet