Jakobsson blir knappast saknad på SVT

AVGÅR Nästa tisdag presenterar SVT:s nya vd Eva Hamilton sitt förslag på ny ledningsgrupp till styrelsen. I den ingår inte företrädaren Christina Jutterströms högra hand Leif Jakobsson. En markering? Självklart.

Petad eller inte petad, det är en akademisk fråga. Att det inte skulle finnas plats för programdirektören Leif Jakobsson i Eva Hamiltons nya SVT-styre var ganska givet. Nu lämnar han på eget initiativ under hyfsat värdiga former, efter fem år som programdirektör.

Han lär inte bli särskilt saknad. Som Juttans verkställande i innehållsfrågor blev han ofta impopulär: anklagad för både detaljstyrning (japp, det var han som bestämde att nyhetsankarna i Aktuellt skulle promenera mot tittarna i studion) och tittarsiffer-fixering. Han var den som fick genomdriva förändringen av nyhetstimmen, uppdelningen i en bred och en smal SVT-kanal och mycket annat. För att inte tala om satsningen på de nya digitala nischkanalerna.

Hans stora uppgift har varit att hålla tittarsiffrorna uppe, trots den nya stenhårda konkurrensen. Det har han lyckats relativt väl med: det är först nu som SVT tappar på allvar i tittartidsandel, när digitaliseringen slår igenom på allvar. Hans strama programregim har varit en del i den tilltagande
toppstyrningen och ekonomiska åtstramningen av SVT. Möjligen nödvändig, men nästan alltid
kontroversiell, till stor del på grund av den ofta osmidiga ledningsstilen från den
dynamiska duon i toppen.

Jakobssons svaghet har varit hans brist på egna visioner – eller i varje fall på att kommunicera dem. Gentemot medier och anställda har han mest låtit som verkställande direktörens förlängda arm: programpolitiskt korrekt och teflontålig inför extern kritik, men förvånansvärt profilsvag i debatten.

För Eva Hamilton är det viktigt att få mandat för en ordentlig nystart, gentemot organisationen. För det behöver hon en egenkomponerad ledningsgrupp. Nästa vecka får vi se hur den ser ut.