SVT-arkivet på webben är en guldgruva

SÖKVÄRT Debatten om public service är intensivare än på länge. Ska det bli smalare? Vem ska de vända sig till? Hur ska det finansieras? Och vad ska vi egentligen ha ett bolag som SVT till? Ett svar ges på webben.

I veckan relanserade Sveriges Television sitt öppna arkiv på internet. Numera heter det SVT Play och exponeras bättre på svt.se, så att publiken ska förstå att företagets sajt inte bara fungerar som tablåguide, nyhetstjänst och allmän marknadsföring, utan i första hand är en kanal i sig för att se på tv.

Det har varit en lång resa för SVT att komma till den insikten, men i dag framstår det som en självklar strategi. Enligt en rapport från mätföretaget MMS som kom i veckan lägger ungdomnar (16-25) 60 minuter om dagen på att se nedladdat material och videoklipp på dator. Detta kan jämföras med att samma grupp i fjol lade 97 minuter om dagen att se på traditionell tv. Vill man nå unga tittare är webben alltså inte en marginell sidotjänst, utan på väg att bli en huvudkanal.

Dessutom är det på nätet som public service har sin starkaste konkurrensfördel. När det gäller tv-utbudet i rutan skiljer sig inte SVT så mycket från de andra kanalerna att det räcker för att locka till sig en ny publik. Snarare tvärtom: de unga tittarna föredrar dramaserierna som finns i andra kanaler och placerar som bäst SVT på fjärde och femte plats i kanalutbudet.
Men på webben har SVT en tydligare särart. Visserligen är det TV4 som tagit initiativet när det gäller ”tittar-tv”, med succén för nya Fejm tv. Fyran har också varit vassare än SVT på att erbjuda webbunikt material: sådant som inte tidigare visats i rutan.

Men det SVT har – och som nu görs ordentligt tillgängligt via SVT Play – är arkivet. Genom att lägga ur precis allt som man har rättigheterna till får SVT en diger databas av klipp och filmer. Därmed kan man erbjuda det som är nyckeln till framgång på nätet just nu, nämligen sökbarhet.

Succén för sajter som You Tube hänger ju inte på att folk går in och kollar på det senast utlagda materialet, utan på möjligheten att söka efter specifika ämnen. På webben är tittarbeteendet annorlunda: där kan gammalt material helt plötsligt bli aktuellt, oavsett vad som händer i tablåerna. Just nu, till exempel, i rådande Fuglesang-feber, då väldigt många vill leta reda på de klassiska Killinggänget-sketcherna från tv-serien Percy tårar. Att först titta på nyhetsbilder från senaste rymdpromenaden och därefter på hur ”Fuglesang” och Kapten Klänning demonstrerar tyngdlöshet och meteoristormar är en surrealistisk kombination och ett bra exempel på hur det samtida tv-tittandet ser ut.

Och ett bra skäl att betala för public service.