Martin Jönsson om reklam & medier
Martin Jönsson
Martin Jönsson
PERSBRANDT vs EXPRESSEN, del 3. Juryn vill fälla Expressens
chefredaktör för förtal av Mikael Persbrandt. Det är inte samma sak som
att han döms. Men en sak är klar: det gör att det blir en lång
process innan allt är avgjort.
Om lekmannajuryn valt att fria Expressen hade Persbrandträttegången
varit över. Nu lär den snarare bli en långbänk. Juristernas dom i
förtalsmålet kommer först den 15 december. Oavsett vad utfallet blir
där lär den komma att överklagas, till högsta möjliga instans.
Båda parter har nämligen skäl att känna sig som förlorare efter fredagens utslag, oavsett den omedelbara retoriken.
För Expressen och Otto Sjöberg är juryns vilja att fälla honom för
förtal naturligtvis ett oerhört tungt besked. Tidningen har i år redan
fällts en gång, i hovrätten, för reportern Niclas Rislunds föregivande
av allmän ställning – och har ytterligare en brottsmisstänkt reporter,
Niklas Svensson, i Sapnet-affären. Att även tidningens högste chef nu
kan bli fälld spär på den bild av Expressen som åklagarsidan målade
upp: som en tidning som tar medvetna risker och publicerar hellre än
kontrollerar.
Men även för jusititekanslern och Mikael Persbrandt fanns det skäl att
vara besviken. Juryn sade nej till åtalspunkten grovt förtal, vilket
också får effekter för det skadestånd som kan komma att dömas ut vid en
fällande dom. Någon halv miljon och en ”tydlig markering om att det får
vara nog”, som Persbrandts ombud förordade, lär det inte bli tal om.
Huruvida juristerna i tingsrätten kommer att fria eller fäller avgörs
av två saker: hur allvarlig de bedömer att kränkningen av Persbrandt
varit och huruvida Expressen hade kontrollerat sina uppgifter i sådan
utsträckning att de kan bedömas ha haftskälig grund att publicera.
Det var sannolikt den sista frågan som fick juryn att döma till
Persbrandts fördel. Eller som chefsåklagare Tora Holst uttryckte saken:
även om uppmärksamheten kring Persbrandt varit omfattande ”ger det inte
Expressen ett carte blanche att skriva osanna, känsliga och djupt
kränkande saker.”