Wifstrands avhopp var bara en tidsfråga

CHEFSAVHOPP I dag sade Jan Wifstrand upp sig som chefredaktör för
Dagens Nyheter. Därmed kan alla kommentatorer i mediebranschen avbryta
sin avslagning om huruvida Wifstrand skulle gå själv – eller bli
sparkad. Att det bubblat en konflikt under ytan i DN-styrelsen har
länge varit känt.

När Jan Wifstrand tillträdde som chefredaktör på Dagens Nyheter 2003
hälsades han som en frälsare. Flera gånger hade han utpekats som
chefredaktörskandidat – och även erbjudits jobbet. Men han hade alltid
tackat nej: han trivdes bättre som konsult och egenföretagare. Kanske
anade han också att det skulle bli betydligt svårare att vända
oljetankern DN än det var att göra en succétidning av Sydsvenskan

Till slut lät han sig dock övertalas, men trots att han städat, sanerat
ekonomi, bytt tidningsformat och vässat webb under de senaste tre och
ett halvt åren, har han säkert inte varit nöjd med utfallet. ”Jag har
inte tålamod att vänta på vinsterna”, säger han i en avskedsintervju
med Resumé. Det döljer sig mycket mellan de raderna.

Kanske hinner han ändå redovisa en vinst, i år, då annonsförsäljningen
lyft ordentligt för DN. Men de två senaste åren har det blivit en
sammanlagd förlust på totalt 237 miljoner kronor (resultat efter
finansnetto). Vilket naturligtvis varit en stor besvikelse för styrelse
och ägare – och i takt med att vändningen dröjt har konflikten i
styrelsen, mellan framför allt vice ordförande Thorbjörn Larsson och
Wifstrand blivit allt mer laddad. Delar av styrelsen har irriterat sig
på Wifstrands envishet när det gäller förändringsarbetet, medan
Wifstrand i sin tur inte tycker att styrelsen givit honom tillräckligt
stöd och frihet att styra om DN-skutan.

VD-konlikter, problem med tryckerier, prenuemrationssystem och annan
teknik har under de här åren, tagit större del av Wifstrands tid än
frågan om att förändra och modernisera tidningen. Det har säkerligen
varit enormt frustrerande, för en person som visserligen gärna ägnar
sig åt ekonomi, men som ju framför allt är publicist.

Nu har han fått nog av kriserna – och lämnar över bollen till Bonnier
och Thorbjörn Larsson, att hitta en ny lösning. När Wifstrand
tillträdde var ägarna – och personalen – övertygade om att det inte
fanns någon som var mer lämpad att lösa DN:s problem. De har med andra
ord en rätt tuff uppgift framför sig att hitta en ersättare.