Pagrotsky kuppade bort centern

PRESSTÖDET En kupp i turbotempo. Så kan man beskriva gårdagens proposition om presstödet. Regeringen valde att utestänga centerpartiet från förhandlingarna – och kapade stödet till centerns största tidning med tolv miljoner per år.

Svisch, så var proppen klar. Trycksvärtan på den parlamentariska kommitténs rapport om presstödet hann knappt torka innan regeringen hade fått ihop en proposition i frågan. Allt för att hinna få presstödsproppen beredd i utskottet och klubbad av riksdagen före semestern, så att de nya stödnivåerna som ska gälla från nyår ska vara bestämda i god tid före valet.
I denna blixthantering nöjde sig regeringen med att förhandla med miljöpartiet och vänsterpartiet, vilket torde ha varit relativt enkelt, eftersom de båda partierna höll med om allt i kommitténs huvudlinje – med undantag för miljöpartiet, som tyckte att stödet till storstadstidningarna Skånska Dagbladet och Svenska Dagbladet borde sänkas med mer än de 4,5 miljoner fram till 2009 som kommittén föreslog. Mp:s förslag var att nivån skulle sänkas med 7,5 miljoner till 2009. Den sänkningen fick miljöpartisterna igenom – med råge. Totalt sänks nivån för SkD och SvD med tolv miljoner om året från 2009, efter en nedtrappning i två steg.
Vem som drivit kravet på den större sänkningsnivån ville Leif Pagrotsky inte gå in på vid gårdagens presskonferens, utan hänvisade bara till ”remissinstanserna”. Av dessa var det dock bara fådagartidningarnas företrädare som förordade en större sänkning än kommittén – och de hade nöjt sig med 3 miljoner per år i sänkning. Om man nu inte inkluderar reservanterna folkpartiet och moderaterna samt mediejätten Bonnier, som ju helt vill avskaffa presstödet.
Den enda logiska förklaring som finns till den kraftiga sänkningen är istället att den tillkommit helt på regeringens initiativ, för att presstödsförslaget inte skulle bli för dyrt. Som det är nu landade kostnaden på måttliga 50 miljoner kronor, vilket är rena fyndpriset med tanke på att presstödet inte räknats upp på fem år. Och dessutom finansierat flera gånger om, genom att regeringen förhalat avskaffandet av reklamskatten för tidningar och tidskrifter.
Om regeringen istället sökt en bredare parlamentarisk förankring på det sätt som presskommittén gjorde, med enighet på nästan alla punkter inom fem av riksdagspartierna, hade det säkert blivit betydligt dyrare. Centern hade ju knappast jublat över sänkningen för Skånska Dagbladet, trots att förslaget i sin helhet är väldigt gynnsamt för centerrörelsen, med 3,3 miljoner per år i ökat stöd till de c-märkta mindre dagstidningarna. Den största vinnaren på förslaget är den socialdemokratiskt märkta dagspressen, som får 15 miljoner mer i presstöd varje år. Bland dem finns partiets medlemstidning Aktuellt i politiken, som får sitt stöd ökat med 276 000 kronor om året. Även den hårt prövade kristna s-tidningen Broderskap kan pusta ut, eftersom sänkningen av upplagegränsen gör att den nu kan behålla sitt presstöd.
En annan vinnare är remissinstansen Tidningsutgivarna, som fick regeringen att backa från förslaget om differentierat presstöd för tidningar beroende på vilken koncern de ingår i. Det förslaget var ett sätt för regeringen att komma åt det faktum att andratidningarna på flera orter (det vill säga sådana som har rätt att få presstöd) i många fall nu har samma ägare som förstatidningen på orten, men det visade sig vara för juridiskt komplicerat.

Förlorare? Självklart SvD och SkD, men också många landsortstidningar, som hade hoppats på att den generella höjningsnivån skulle bli tolv procent, som kommittén föreslagit, och inte tio som regeringen landade på.
Till förlorarna bör även nättidningarna räknas. Som en följd av regeringens snabbhantering lyftes frågan om möjligheten att ge presstöd även till sådana – vilket tillhörde de mest centrala punkterna i direktiven till presskommittén – helt sonika ut ur proppen. Den ska nu beredas vidare för en separat hantering nästa år. I bästa fall.