Korståg mot skyhöga bonusar

Det har tisslats och tasslats, otålmodigt väntats och utdelats nervösa blickar.

Men slutligen är nu Wall Streets julafton – bonusveckan – här.

I fjol fick bonusveckan, det vill säga den tidpunkt när de anställda får reda på hur mycket pengar de egentligen kan kvittera ut för sitt arbete, anställda att falla i gråt eftersom summorna var så små. Då talar vi ändå om att finanshusen i snitt pytsade ut 121 000 dollar, alltså något över 700 000 kronor, per anställd.

Om New Yorks revisionschef Thomas DiNapoli får rätt finns det all anledning att ställa fram näsdukarna vid årets informationsmöten.

Enligt hans beräkningar bör bonusarna bli 16 procent lägre än 2011 och hela 45 procent lägre än 2006 års 191 360 dollar.

Även om de flesta kommer bli varse sina bonusar under torsdagen så har det redan börjat läcka ut uppgifter, däribland att Goldman Sachs kommer låta 37,9 procent av intäkterna gå till ersättningar. Det kanske låter mycket men är faktiskt den lägsta siffran sedan företaget klev in på börsen 1999. Lägsta procentandelen, 35,8 procent, utbetalades 2009.

Dessutom syns förändringar i Wall Streets toppskick. Konstigt vore väl å andra sidan annars, med tanke på det skandalår Jamie Dimon lämnat bakom sig.

I fjol var han med sina 23,1 miljoner dollar den överlägset bäst betalda bankchefen i USA.

Efter att JP Morgan Chase, som kom med rapport idag, bland annat förlorat över 6 miljarder dollar i derivataffärer, lär Jamie Dimon nog missnöjt muttra för sig själv när han fick höra talas om siffrorna.

Han behåller visserligen sin grundlön på 1,5 miljoner dollar. Men hans bonus faller med hela 53,5 procent, mycket på grund av just derivatfiaskot.

I en ny internutredning framkommer det att Jamie Dimon i stort agerat efter bästa förmåga men får ta på sig ett visst ansvar för derivataffärerna, eftersom han inte implementerat en tillräckligt stark riskhantering.

Grovt räknat håvar han ändå alltså i snitt in runt 169 000 kronor per dag, eller 8 000 kronor per timme dygnet runt.

Skyhög ersättning som sagt, men i alla fall ett steg mot en lägre sådan. Och det är något som borde falla hedgefondförvaltaren Daniel Loeb i smaken. Strax efter att mannen bakom Third Point tog en andel i Morgan Stanley drog han ut på korståg mot de höga ersättningarna.

Morgan Stanley, som i förra veckan avskedade 1600 av 58000 anställda världen över, väntas redovisa ett ganska starkt resultat – 1:42 dollar per aktie jämfört med 0:08 dollar 2011. Men Daniel Loeb anser att pengarna dels borde spenderas på att verkligen ingjuta full kraft i företaget, dels börja gå tillbaka till aktieägarna istället för de anställda och dess chefer.

”Morgan Stanley är en mycket mindre och enklare bank” än sina konkurrenter och borde inte betala mer än dem, lät det i ett brev han författade nyligen efter inträdet i banken.

Jämför vi siffrorna framkommer däremot en annan bild.

Under årets nio första månader låg den totala ersättningen inom Morgan Stanley på 12 miljarder dollar. Fördelat på 57 726 anställda landar vi på en snittersättning på 207 757 dollar. Det kan ställas mot Goldman Sachs och JP Morgan Chase som kommer in på 336 442 dollar respektive 269 703 dollar, enligt wsj.com.

Om Main Street visste vem Daniel Loeb var skulle de säkerligen ändå, till viss del, applådera hans kampanj. Krisen 2008 skapades som bekant av Wall Street, men medan finansmeckat satt ganska hög fart framåt har Main Street nästan fastnat. Arbetslösheten är fortsatt hög (7,8 procent) bostadsmarknaden är kvar på låga nivåer, var fjärde barn lever på matkuponger, antalet arbetande fattiga familjer har ökat kraftigt och snittlönen i USA ligger på runt 43 000 dollar per år.