Daniel Kederstedt
Mer än tre år efter att finanssystemet höll på att kollapsa försöker de amerikanska myndigheterna fortfarande komma fram till hur de ska se till att skattebetalarna framöver ska slippa öppna sina halvtomma plånböcker på vid gavel.
Arbetet går väl ärligt talat så där.
Reformen Dodd-Frank, som är det tyngsta benet i det här arbetet, har omgärdats av strul och enorma förseningar. Och än mer förseningar kan man väl säga kommer nu.
När finanskrisen härjade som värst blev omvärlden medvetande om bokstavskombinationen CDS, eller Credit Default Swaps som det egentligen står för. För att hålla det så enkelt som möjligt så kan derivatprodukten betraktas som en försäkring vid betalningsinställelse.
En aktör som satt mitt i CDS-klistret var AIG. På väg att falla uppenbarade det sig att försäkringsjättens CDS-affärer var så pass stora att krisen skulle har förvärrats enormt mycket världen över om AIG kollapsade.
De amerikanska myndigheterna har sedan dess grunnat och studerat hur man ska kontrollera CDS-handeln.
Från början kom ett förslag som i grova drag innebär att alla som gjorde transaktioner med CDS för över 100 miljoner dollar per år skulle betraktas handlare av derivatet. Det skulle i sin tur resultera i en hög räkning från myndigheterna, som även skulle granska företaget i fråga.
Sedan dess har finansvärldens, men också och energisektorns, största drakar slagits för att dränera förslaget på kraft. Och man har lyckats.
När lagen nu behandlades av finansinspektionen Securities and Exchange Commission (SEC) har den definierande summan i ett första skede höjts till 8 miljarder dollar.
Motståndare till lagen menar bland annat att myndigheterna inte har studerat CDS:erna tillräckligt mycket för att se dess positiva sidor. Det tycks ha varit åsikter som fastnat. Under nio månaders tid ska myndigheterna nu granska derivaten ytterligare för att komma till beslut om var gränsen egentligen ska dras. Troligtvis landar man på 3 miljarder dollar, vilket är långt ifrån de 100 miljoner dollar man satsat på från början.