Skuldtaket tillbaka som orosmoln

Det har redan slagit i taknocken – och med full kraft fortsatt förbi den. Det massiva skuldberget som USA dras med måste nu få till en lösning, den manöver som finansministeriet har genomfört för att ge det ekonomiskt problemfyllda landet extra tid är på väg att ta slut.

För att USA ska slippa ställa in sina betalningar har presidenten Barack Obama därför skickat ett formellt brev till kongressen i vilket han kräver att skuldtaket höjs från 15 200 miljarder dollar till 16 400 miljarder dollar. Det ska, enligt beräkningarna, göra att ärendet inte behöver tas upp innan presidentvalet är avklarat i november.

Begäran kommer några veckor efter det att kongressens medlemmar önskat sig möjligheten att faktiskt rösta om en höjning ska ske eller inte. Den delade kongressen har 15 dagar på sig med arbetet. Begäran om höjningen är väntad, det var en del i sommarens uppgörelse om skuldtaket och budgetunderskottet.

Att höjningen lär klubbas igenom är högst troligt. Men när det kommer till kombinationen kongressen, skuldtaket och valet 2012 är ingenting att ta för givet – trots att något annat är ett mardrömsscenario för såväl USA som hela världsekonomin.

Skuldtaket var en minst sagt het fråga i somras, då det låg på 14 300 miljarder dollar. Många republikaner, inte minst de lite mer extrema Tea Party-anhängarna, motsatte sig en höjning och utmanade därmed hela det finansiella systemet i ett slags chicken race.

Presidentkandidaten Ron Paul samt Michele Bachmann, som nu hoppat av valprocessen till Vita Huset, var två av de som ifrågasatte nödvändigheten med att justera skuldtaket. Istället såg de hellre att landet skulle misslyckas med att betala av sina skulder. Kritiken är också stor över att skulderna har ökat just under Barack Obamas tid. De 16 400 miljarder dollar som nu förväntas klubbas igenom innebär att skulderna har dubblats på fem år, under Barack Obamas tid har de ökat med mer än 42 procent.  Så sent som 2001 var skuldtaket på 6 000 miljarder dollar.

Att inte höja skuldtaket skulle dock få den kris som USA klev in i 2007, och som senare exploderade 2008 när Lehman Brothers föll, att blekna i jämförelse, resonerar centralbankschefen Ben Bernanke som har specialstuderat Den Stora Depressionen.

Kommer dröjningen att dra ut på tiden och kongressen fortsätta att fajtas vilt är oro att vänta på marknaderna. I augusti pressades marknaderna ganska rejält av politikernas oförmåga att nå en lösning, något som först skedde i sista sekunden.