Sanningen bakom de positiva jobbsiffrorna

Arbetslösheten i USA sjunker från 9 procent till 8,6 procent.

Läge att jubla?

Jag vill inte vara den som tvingar någon att ställa tillbaka tårtan i kylskåpet men vidare bra skäl att fira finns inte, trots att siffran är den lägsta på två och ett halvt år.

Under november skapades 120 000 nya jobb, något färre än vad som var väntat. Det är inte ens nog för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Snarare handlar den förbättrade utvecklingen om att hela 315 000 människor har lämnat arbetsmarknaden och därmed exkluderas ur statistiken.

Svårigheterna för USA att få någon rätsida på arbetsmarknaden fortsätter alltså. En stor del av problemet ligger kring den uppgivenhet som många bär på, vilket är skälet till att de slutar leta jobb aktivt efter att ha stått utan arbete under längre tid. Cirka 45 procent av alla som saknar jobb har gjort det i mer än ett halvår och de har väldigt svårt att landa en ny tjänst.

Centralbanken Federal Reserve har visserligen förklarat att det är redo att kliva in med tunga åtgärder om återhämtningen i USA skulle få ett abrupt avbrott och arbetslösheten inte förbättras. Men att det ska ske inom snar framtid är nog inget att räkna med. Istället vill Fed-chefen Ben Bernanke och hans kollegor att politikerna försöker enas om en väg hur USA kan kravla sig upp ur det dike som det har legat i under flera år och slutligen sätta fart mot bättre tider.

Politikerna i sin tur har agerat som de allra mest har gjort hela året – genom att fajtas. President Barack Obama har tidigare manat kongressen att klubba igenom fortsatta subventioner för arbetstagarna, samt en förlängning av det stöd som ges till dom som varit arbetslösa i upp till 99 veckor, men det förslaget har nu fallit platt.

Ärendet lär fortsätta diskuteras men att politikerna kommer att nå en lösning kring den löneavgift som arbetstagarna betalar är inte självklart. I dagsläget betalar alla med ett jobb en avgift på 4,2 procent, förlängs inte stödet kommer avgiften att höjas till 6,2 procent vid årsskiftet. Demokraterna vill inte bara förlänga subventionerna utan dessutom sänka dem ytterligare till 3,1 procent. Det draget ska kompenseras genom höjda skatter för de som tjänar över 1 miljon dollar per år – något som republikanerna är starkt emot och menar skulle skada ekonomin allvarligt.