Starka jobbsiffror på pappret – men inte ens nära gott nog

Medan Barack Obama försöker få igenom sitt stimulanspaket värt 2860 miljarder kronor och republikanerna turas om att såga det, sitter centralbanken Federal Reserve (Fed) på avbytarbänken. Visserligen redo att hoppa in för att förändra situationen men knappast vidare suget på det.

Allt sker samtidigt som USA och dess invånare pressas hårt.

Idag släpptes nya arbetslöshetssiffror för september som knappast gjorde mycket för att förbättra situationen. Den officiella arbetslösheten står kvar och stampar på 9,1 procent.

Antalet sysselsatta utanför jordbrukssektorn ökade med 103 000 i september – att jämföra med förväntningarna på 60 000 nya jobb. Det är alltså vida över spådomarna men ändå långt ifrån vad som krävs för att ens vara i närheten av att rubba på situationen. Bara för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen krävs cirka 130 000 nya jobb per månad.

Inom den privata sektorn ökade sysselsättningen i september med 137 000 personer, vilket kan ställas mot förväntningarna på 90 000 nya jobb. Sysselsättningen inom industrin sjönk däremot med 13 000 personer, att jämföra med förväntningar om minus 4000.

Den sanna arbetslöshetssiffran är dock högre än 9,1 procent då de som är så pass uppgivna om att finna ett jobb att de har slutat leta exkluderas. Tar vi med den gruppen i beräkningarna står snarare 16,5 procent utan arbete, visar siffror från myndigheten Bureau of Labor Statistics (BLS).

Samtidigt justerades sysselsättningssiffrorna för augusti. De visade initialt att jobbtillväxten uteblev helt och hållet, men visar nu ett plus på 57 000 jobb. Även den tidigare siffran för juli ströks. Istället för 85 000 nya jobb ska nu 127 000 nya jobb ha skapats under månaden.

Totalt står nu 14 miljoner utan jobb på en arbetsmarknad som har tappat cirka 7 miljoner arbetstillfällen sedan recessionen slog till 2007. Cirka 45 procent av alla arbetslösa har stått utan jobb i mer än ett halvår, vilket innebär att de klassas som långtidsarbetslösa.

I det stimulansprogram som Barack Obama har lagt fram ingår särskilda satsningar på att ge just den sistnämnda gruppen jobb. Kostnaden för Obamas paket uppgår till cirka 2860 miljarder dollar men ska enligt honom själv inte addera till statsskulden. Snarare ska nedskärningar genomföras i utgifterna och de allra mest förmögna beskattas hårdare – något som republikanerna knappast lär vara villiga att acceptera.

Centralbankschefen Ben Bernanke har hittills visat sig vara högst motvillig till att lansera nya kvantitativa lättnadspaket för att få igång ekonomin. Den senaste åtgärden var Operation Twist – det vill säga att han stuvade om i ränteportföljen för 400 miljarder dollar. Ben Bernanke ser helst att politikerna kommer fram till en lösning om hur USA kan komma på fötter.

Bara några minuter efter att sysselsättningsrapporten släpptes hade den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan stigit 7 punkter till 2,08 procent, jämfört med strax före statistiken. Tvåårsräntan steg samtidigt 2 punkter till 0,28 procent. Dollarn försvagades mot euron men stärktes mot yenen. Börserna pekar lätt uppåt i förhandeln.

Från att ha kretsat omkring nollstrecket lyfte Stockholmsbörsen till plus 1,4 procent.