Wikileaks: Kina suget på Wall Streets bankjättar

Nu läcker det fram uppgifter från Wikileaks, som tagit del av hemligstämplade diplomatpapper, att många av de inhemska aktörerna på Wall Street kunde ha fått kinesiskt inflytande under finanskrisen 2008.

Enligt papper från den kontroversiella sajten ska Guo Shuqing, vd på China Construction Bank (CCB) som till 57 procent ägs av staten, ha träffat den amerikanska ambassadören Alan Holmer i november 2008 och förklarat att såväl Kina som flera länder i Mellanöstern var intresserat av att ta över 10-15 procent av flera av bankjättarna, som ju hade enorma likviditetsproblem.

Vad som slutligen fick de kinesiska bankerna, som likt CCB i många fall kontrolleras av staten, att avstå var ett befarat missnöje hos såväl såväl de amerikanska myndigheterna som allmänheten.

Även om USA är en ekonomi på nedgång är det kinesiska intresset stort för USA och dess finansaktörer. I augusti 2010 fick statliga China Investment Corp tummen upp från myndigheterna att köpa 10 procent av Morgan Stanley efter att det mer eller mindre lovat att inte försöka ta kontrollen över eller influera finanshuset allt för starkt. Och fler kinesiska intåg lär vara att vänta – särskilt om krisen fortsätter att förvärras och finansaktörerna återigen suktar efter pengar.

Intressant nog har USA knappast haft lika stora farhågor vad gäller att kliva in i Kina. Under de senaste åren har de amerikanska aktörerna försökt ta sig in på marknaden för att tälja guld kring den ekonomiska boom som funnits i landet. En av investeringarna var när Bank of America köpte 10 procent av CCB. Den pressade amerikanska aktören tvingades dock nyligen kapa sin andel till hälften för att frigöra kapital för att kunna tackla bland annat de problem som omgärdar banken.

Och de blev enbart fler i fredags.

Washington har tidigare kritiserats för att gå för lätt åt aktörerna som stod i epicentrum när finanskrisen fick det amerikanska välmåendet att gunga som allra värst. Under den senaste tiden tycks dock en attitydförändring ha skett och efter intensiva rykten i fredags eftermiddag bekräftade The Federal Housing Finance Agency (FHFA) slutligen att de stämmer 17 finanshus för sina förehavanden med numera ökända Fannie Mae och Freddie Mac.

– Lånen hade andra och mer riskfyllda delar än vad beskrivningarna gjorde gällande i marknadsförings- och försäljningsmaterialet, skriver FHFA i ett uttalande.

Bland de som attackeras syns flera av de stora företagen på Wall Street, som tillsammans ska ha sålt produkter för ett värde omkring 200 miljarder dollar. Mer specifikt kan summan delas upp så här.

Bank of America: Mer än 6 miljarder dollar. Men dessutom 25 miljarder dollar via Merrill Lynch samt 27 miljarder dollar via Countrywide, som banken tog över 2008. Totalt 58 miljarder dollar.
JP Morgan: 33 miljarder dollar.
Royal Bank of Scotland: 30 miljarder dollar.
Deutsche Bank: 14 miljarder dollar.
Credit Suisse: 14 miljarder dollar.
Goldman Sachs: 11 miljarder dollar.
Morgan Stanley: 11 miljarder dollar.
HSBC: 6 miljarder dollar.
Ally: 6 miljarder dollar.
Barclays: 5 miljarder dollar.
Citigrouop: 3,5 miljarder dollar.
Nomura: 2 miljarder dollar.
Societe Generale: 1 miljard dollar.
First Horizon: 880 miljoner dollar.
GE: 550 miljoner dollar.

Stämningen specificerar inte exakt hur mycket staten vill ha tillbaka från de 17 aktörerna, men i ett liknande fall i juli mot UBS försökte The Federal Housing Finance Agency ta tillbaka 900 miljoner dollar på förluster på 4,5 miljarder dollar. Ett liknande försök att få tillbaka 20 procent skulle innebära att krisande Bank of America riskerar att få pröjsa 10 miljarder dollar, resonerar NY Times.

Utvecklingen med Fannie Mae och Freddie Mac har knappast lämnat skattebetalarna oberörda. I dagsläget har det kostat 153 miljarder dollar att kasta vatten på den brasa som de båda institutionerna lyckats bygga upp. Men det stannar inte där – i slutet av 2013 uppskattar myndigheterna att notan ska ha stigit till hela 363 miljarder dollar.

– Stämningarna adderar enbart mer osäkerhet på den redan pressade marknaden, säger Mike Mayo, analytiker på Crédit Agricole, till New York Times. Bankerna bör betala för vad de gjorde fel men på samma gång borde de inte behandlas som en stor piñata, vilket i sin tur ger en slöare återhämtning på bostadsmarknaden. Om bankerna måste betala för lån de gjorde för fem år sedan – kommer de då att ge ut nya lån?

Frågan är givetvis berättigad. Och svaret just nu får nog ses som ett nej. Bankerna har skärpt kraven på att ge ut nya lån, precis som de borde. Men kritiken ligger just också kring att de är för hårda i sina nya regler, att det hämmar marknaden och den återhämtning som USA längtar efter lika mycket som det svenska fotbollslandslaget gör efter en vänsterback som såväl kan kasta inkast som rensa bollar.

Fredagen var återigen inte någon vacker dag för finansaktörerna. Bank of America fortsatte sin bedrövliga resa och sjönk med 8,3 procent. JP Morgan Chase föll däremot med 4,6 procent och Goldman Sachs med 4,5 procent. Att aktierna lär pressas även under tisdagens handel är nog att räkna med.