USA:s nya kreditbetyg – C

”Efter all oro och kritik om USA:s skulder är jag förvånad då artikeln säger att USA fortfarande har toppbetyget AAA. Det är betydligt bättre än många europeiska länder.”

Så uttryckte sig läsaren John Olsson i kommentarsfältet på den här bloggen när det för två veckor sedan blev känt att Standard & Poors behåller betyget AAA för USA, men sänker utsikterna för landets långsiktiga kreditbetyg från stabilt till negativt. Draget, som fick aktiemarknaderna att svaja till, innebär att det är minst 33 procent chans att toppbetyget ryker inom de närmaste två åren.

Ända sedan dess har det pågått en ganska livlig debatt på sina håll i USA om just det korrekta i att världens största ekonomi för tillfället har det betyg det har. På en större amerikansk affärssajt har läsarna fått rösta om USA är värt AAA eller inte – något som 78 procent inte anser.

Nu kliver också den oberoende kreditvärderaren Weiss Ratings ut på banan och sänker sitt betyg kraftigt – USA tilldelas från och med nu ett C. Det motsvarar BBB hos de tre stora kreditvärderarna Standard & Poors, Moodys och Fitch och är enbart två nivåer ifrån skräpstatus.

Skulle även Standard & Poors, Moodys och Fitch följa efter och sänka sina betyg skulle det få börserna att ramla rakt ned.

Weiss Ratings, som enbart tittar på statistik och inte bryr sig om utomstående faktorer som politisk stabilitet, granskar 47 länders ekonomiska situation. USA tilldelas plats 33 på listan – i samma nivåer återfinns exempelvis Frankrike och Japan.

– USA presterar dåligt i flera av de bitar som vi framför allt tittar på, däribland skuldbördan men också den generella ekonomiska stabiliteten. USA gör däremot väldigt bra ifrån sig när det gäller om marknaden tror på statens ekonomiska säkerheter eller inte, säger Martin Weiss, vd för Weiss Ratings.

Han fortsätter:

– Betyget som vi ger är mycket lägre än Standard & Poors, Moodys och Fitch, men vi anser inte att det är risk för att skapar några panikreaktioner. Värt att framhålla är dock att vi är oberoende och inte tar emot några pengar.

Att USA har ekonomiska problem är känt sedan länge.

Exempelvis är skuldtaket på väg att nå gränsen om 14 300 miljarder dollar, troligtvis så tidigt som i början av juni. Denna måste höjas för att världens största ekonomi inte ska behöva ställa in sina betalningar.

Flera republikanska kongressledamöter är dock redo att ställa saker på sin spets i förhandlingarna om skuldtaket – precis som de gjorde vid bråket om budgeten 2011 – för att visa hur vårdslösa Washingtonpolitikerna är med statsfinanserna.

Tätt sammankopplat med debatten om skuldtaket pågår bråken om budgetåret 2012. Barack Obama konstaterade nyligen att USA behöver spara cirka 4000 miljarder dollar under de kommande tolv åren för att få bukt med sina problem. Detta ska ske genom just bland annat minskade utgifter men också skattehöjningar. Enligt honom själv måste hans egen vårdreform – föga förvånande… – ingå i ekvationen för att den ska gå ihop. Republikanerna å andra sidan vill se omfattande förändringar i vården för pensionärer och fattiga och genomföra skattesänkningar för de allra rikaste.

Den stora oenigheten i kongressen har fått finansminister Timothy Geithner att skriva ett brev till dess representanter där han förklarar att han har börjat vidta extra ordinära åtgärder för att via ett flertal bokföringsdrag förskjuta konkursen till den 2 augusti och ge kongressen mer tid att enas.