En våt dröm för världens förlag

E-BÖCKER Amerikanska Amazon satsar på e-böcker och släpper bland annat en egen läsplatta. Det är en stor satsning på en teknik som hittills levt en tynande tillvaro.

I princip handlar det om att befria boken från det tryckta papprets tyglar och istället släppa den lös i den digitala etern. En tanke som inte bara Amazon tänkt. Även japanska Sony har en läsplatta för e-böcker på marknaden. Flera svenska tidningar har också lekt med tanken på en helt digitaliserad distribution.

I Amazons fall innebär det att man börjar sälja böcker i digitalt format samt lanserar en egen läsplatta för de digitala böckerna. Läsplattan heter Kindle, är stor som en pocketbok och väntas kosta 399 dollar när den lanseras. På två timmars laddning ska den klara 30 timmars bokläsning.

Tekniken bakom läsplattorna kallas e-ink, eller e-bläck på svenska. Fördelen att den drar mycket mindre ström än en konventionell LCD-skärm, eftersom den saknar bakgrundsljus och det bara går åt energi när sidan ritas fram. Principen är ungefär den samma som de magnetiska rittavlor som säljs i leksaksaffärerna.

I slutet av 90-talet sågs e-boken som en framtidsteknik och i sann dotcom-anda satsades det mångmiljonbelopp på att digitalisera bok- och tidningsläsandet. Amerikanska Barnes & Noble gick i bräschen med en verklig högprofilsatsning. De drog ur proppen för floppen 2003. I samma veva sålde mjukvaruföretaget Adobe sin e-boksavdelning till reapris.

Frågan är då varför Amazon, Sony och tidningsägare världen över oförtröttat fortsätter att tro på tekniken. En tidnings- och bokvärld i princip helt befriad från distributions- och tryckkostnader är naturligtvis oändligt lockande, men det finns mängder av hinder på vägen dit.

Vem är egentligen beredd att skaffa ytterligare en teknisk pryl i denna tid av produktkonvergens bara för att kunna läsa böcker och tidningar? 399 dollar är dessutom alldeles för mycket pengar. Den fristående e-boksläsaren saknar helt den potential att bli en Ipod för böcker, som är vad Amazon verkar hoppas på.

Att fylla en Ipod är lätt. Bara att köpa digital musik, tanka hem dygnsvis från någon torrent-sajt eller lägga över skivorna i samlingen. Tyvärr är böckerna som står i hyllan där hemma sorgligt fastkedjade i papperstekniken. Det finns inget rimligt sätt att föra över dem till datorn. Så länge e-boken är en nischprodukt kommer piratsajterna inte direkt att fyllas med material heller. Då återstår det bara att köpa böckerna för att fylla upp läsplattan med.

Kanske är förespråkarnas tilltro till tekniken ett utlopp för något slags naiv teknikoptimism. Tanken på att allt som nytt och ger ovedersägliga fördelar för åtminstone en part i ekosystemet måste slå igenom. Kanske drar man paralleller till tiden när det fortfarande var oklart om internet var en fluga eller något långvarigt. Logiken skulle i så fall vara ”det där internet blev ju en hit, så varför skulle inte e-boken bli det”.

Den fristående e-bokläsaren är snarare att betrakta som ett kul experiment. Möjligtvis kan den attrahera några early adopters, eller miljöaktivister som får för sig att pappersåtgången för deras samlade bokkonsumtion under ett par år vida överstiger den miljöpåverkan som en e-reader, med plast, batteri och allt.

Därmed inte sagt att pappersböckerna kommer att leva för evigt. Vi läser redan i dag en hel del på våra datorskärmar och i rätt typ av enhet kan skärmtekniken E-ink säkert bli något. Men då måste maskinen klara mer än att fungera som papperssubstitut. Annars kommer de säkert att förbli en våt dröm för tidningsföretag och förlagshus.

I dag passar E-ink bättre i tillämpningar som Motorolas budgetmobil F3, som drar något mindre ström än tack vare tekniken.

Uppdaterat: Cnet har skrivit om Kindle. Amazon har lagt upp mer information.

Läs mer:
Newsweeks Steven Levy har skrivit en coverstory om E-böcker, Kindle och Amazon.