X
Annons
X

Spelbloggen

Daniel Goldberg

Daniel Goldberg

Föreställ dig att förlagsbranschen samlar alla världens litteraturkritiker till en påkostad presskonferens. Tänk plockmat i lobbyn, storbildsskärmar och livesändning över webben. Tänk kostymklädda och självsäkert leende förlagsdirektörer. Tillsammans kliver de upp på scen för att unisont och under högtidliga former deklarera att i år – 2013 – så kommer alla böcker att tryckas i typsnittet Garamond.

Applåder. Burop. Namninsamlingar i protest.

Just så fungerar det i spelvärlden. Ungefär vart femte år lanserar de stora spelföretagen – Microsoft, Sony och Nintendo – nya maskiner med buller och bång. Spektaklen har antagit närmast rituella former. På förhand spekuleras det om komponentval och varumärken. Minsta nyhet dissekeras ned till molekylnivå. Hundratusentals personer följer andaktsfullt direktsändningen när hårdvaran avtäcks. Ingen annanstans inom populärkulturen dikterar den underliggande tekniken lika tydligt villkoren för formens fortsatta utveckling.

Till saken hör besvikelsen som ofelbart kommer krypande därefter, när skynket lyfts och en oanselig gråsvart plastlåda tittar fram. En plastlåda som aldrig någonsin kommer kunna infria de skyhögt uppskruvade förväntningarna.

Igår var det Microsofts tur. Xbox One, som den nya maskinen heter, är den sista att avtäckas (Sony presenterade Playstation 4 i februari, Nintendos Wii U har funnits i butik sedan i höstas). Till utseendet påminner den mest om en gammal videobandspelare, vilket stämmer ganska väl med ambitionerna. Microsoft ägnade mindre än hälften av gårdagens presentation åt just spel. Istället var det tv-serier, sport, samarbeten med Steven Spielberg, videosamtal och röststyrning som stod i centrum.

Strategin är inte svår att begripa. Microsoft vill positionera sig mitt emellan Sonys svulstiga Playstation 4 – ett maffigt kraftpaket som flirtar med den polygonkramande kärnpubliken – och Nintendos lekfulla Wii U – en finurlig mackapär för familjer, retronostalgiker och yngre spelare. Xbox One ska vara allt-i-allo-alternativet. Den gyllene medelvägen. En pryl för de som lika gärna kollar Netflix och pratar via Skype som spelar spel.

Det är trista besked för oss som gillar just det sistnämnda. Spelnyheterna som visades upp igår var ytterst få – ett nytt Call of Duty, ett nytt Forza Motorsport, ett nytt FIFA – och till övervägande del uppföljare i lika väletablerade som förutsägbara spelserier. Bara det gåtfulla Quantum Break, utvecklat av finska Remedy, kändes överraskande. Fler nyheter väntar när spelmässan E3 drar igång om ett par veckor, men gårdagens presentation fick till och med Sonys bleka Playstation 4-premiär från i vintras att framstå som ett fyrverkeri av kreativitet och innovation.

Men som sagt, besvikelse hör till. Startfältet inför nästa konsolgeneration ser om inte lovande så åtminstone intressant ut. Tre självsäkra speljättar. Tre tydliga men radikalt olika visioner om vart spelbranschen är på väg.

Synd bara att en av dem mest tycks handla om videosamtal och att byta tv-kanal med rösten.

YouTube Preview Image

/Daniel (@danielg0ldberg)