Spelbloggen

Tove Bengtsson

Tove Bengtsson

spelbyline

Det är dags för Spelbloggen att säga adjö. Vi har bloggat på den här plattformen i drygt två år, jag Jimmy Håkansson och Daniel Goldberg. Det har förstås varit kalasroligt, men fram för allt har bloggen varit en viktig del av SvD:s spelbevakning.

Att skriva kulturkritik om spel – det vill säga, lyfta spel till samma nivå som andra kulturyttringar – har alltid varit en ambition med SvD:s spelbevakning. Spelmediet har numera ett kulturellt kapital och förtjänar därför också att kritiseras och värderas utifrån ett kulturellt perspektiv. Typen av spelkritik som fokuserar på mediets tekniska aspekter kan också vara viktig, men nu har spelmediet växt sig så stort att det har gett ett kulturellt avtryck. Spel är ett av de mest fascinerande medier som existerar på grund av dess tekniska och kulturella dualitet.

Jag började som spelkritiker på SvD i januari 2010 (min första recension var av Bayonetta), och tog två år senare över rollen som spelredaktör efter Sam Sundberg.

Vi har haft många duktiga skribenter som arbetat under SvD:s spelkritiksparaply under åren. Daniel Goldberg och Jimmy Håkansson vill jag ge ett särskilt tack till för sina insatser de senaste tre åren.

Det är möjligt att SvD:s spelbevakning kommer att fortsätta att existera framöver. Hur det kommer att se ut och i vilken form kan jag i nuläget inte svara på. Men dess nuvarande recept, med recensioner och blogg, läggs nu ned. Vilket innebär att jag också slutar som spelredaktör

Tack till alla läsare som följt oss åt under åren. Och tack till kollegor, vänner och alla andra som läst/kritiserat/hyllat våra texter!

//Tove Bengtsson,
Spelredaktör SvD

 

Fler bloggar