Neuraths börsblogg

Carolina Neurath

Carolina Neurath

Börsens attraktivitet fortsätter att minska, handeln rasar ohejdat – till aktiemäklarnas stora fasa. Det bekräftades på nytt av den senaste handelsstatisktiken från Nasdaq OMX – som visade att aktiehandeln på börsen föll med 57 procent i augusti jämfört med motsvarande period i fjol.

Däremot verkar råvarumarknaden hetare än någonsin. Jag skrev i veckan om hur banker tjänar på uppgången av råvarupriser. I somras drabbades USA av den värsta torkan på ett halvt sekel. Det har fått råvaror, som majs och vete, att nå rekordpriser. Bara under juli ökade de globala matpriserna totalt med 10 procent. Det här har fått både G20-ländernas ledare, och Världsbanken att uttrycka oro. Samtidigt finns det, som jag skrev sist, vinnare på prisuppgången.

När jag senast nämnde detta, reagerade en analytiker från Ålandsbanken som ville dela med sig om hur man resonerar. Han medger att detta är en både viktig och intressant fråga att diskutera, som de funderar mycket på själva, och slog fast:

– Att marknaden och spekulanter i synnerhet tidvis driver upp priserna har en viktig funktion i att dels ransonera efterfrågan i närtid och dels uppmuntra ett större utbud i framtiden, sa Anders Blomqvist, portföljförvaltare på Ålandsbanken.
Problemet är kanske bara att försöka uppmuntra ett större utbud i framtiden inte känns som någon quick-fix – när torkan slår till.
Att investera i råvaror är visserligen inget nytt, men nu kan handlare på bankerna alltså ha något annat att glädjas åt när omsättningen på den traditionella börsen ser ut att tyna bort. Handelsbanken är ledande inom råvaror och en liten orientering på bankens sajt ger en del rätt osmaklig information – för de som värnar om miljö och djur. Banken rekommenderar kunderna att ha ”upp till 20 procent råvaror i ditt långsiktiga sparande.”

Förutom aluminium och bensin erbjuds kunderna också att investera i döda kossor (nötkreatur) och grisar.

”En placering i griskött kan vara intressant för dig som tror att den växande medelklassen i tillväxtländerna kommer att ändra sina matvanor och konsumera allt mer protein, på samma sätt som historiskt skett i västländerna”, framgår av informationen på banken, som berättar vidare om hur det går åt fyra kilogram spannmål för att producera ett kilogram fläskkött.

Bankens kunder får också lära sig att kineserna ”älskar fläskkött så mycket att står det kött på menyn i en kinesisk restaurang betyder det nästan alltid fläsk” och ”i år beräknas de konsumera mer än 50 miljoner ton griskött”.

Fakta som känns rätt främmande ur gammalt småspararperspektiv – och som nog får många att hoppas att den traditionella aktiehandeln snart får fart igen.

Fler bloggar