Thomas Berglund
Vi har haft tillfälle att prova öl från Nääs gårdsbryggeri. Och det måste vi naturligtvis rapportera om. Det blir första delen i serie som härmed får samlingsrubriken ”Mikrokollen”. Aldrig med ska vi prova öl från ett svenskt mikrobryggeri utan att delge omvärlden våra slutsatser…
Så sent som förra året startade Gunnar Emanuelsson, tillsammans med Lars Schweitz och Emil Jonsson, bryggeriet som är inrymt i en gammal ladugård i Ydre utanför Tranås, och de har redan inkasserat en utmärkelse, en bronsmedalj vid Stockholm Beer and Whisky Festival 2013, för sitt Nääs IPA. Lars Schweitz har tidigare drivit Bredarydsvärdshus i Värnamo och arbetat på Spendrups. Dessutom var Lars under 1994 först i Sverige med ett värdshusbryggeri. Men det var var Gunnar som ställde frågan till Lars eftersom han ville att ladugården skulle komma till användning. Och för att han är intresserad av öl, naturligtvis. Egentligen heter gården Näs, men Nääs med två ä såg bra ut och stämde med den gamla stavningen av orten.
Samtliga sex ölsorter är ofiltrerade och opastöriserade: Nääs Stout, Nääs Mörk lager, Nääs IPA, Nääs lager, Nääs Engelsk Bitter Ale och Nääs Lager 33. Vi har provat samtliga utom folkölet Lager 33. Bäst är Nääs IPA, en försiktigt humlad IPA enligt äldre brittisk tradition. Väl värd sin bromsmedalj i ”Kategori E1. Speciell ale i brittisk stil”. Nääs IPA är dock så långt man kan komma från den modern varianten av India Pale Ale, fullpackad med amerikansk humle. Nääs står för en sansad och opretentiös öltradition, och det är skönt att även den har tillskyndare bland nya mikrobryggerier.
Bryggarna på Nääs kan även vara stolta över sin Stout. Lite kaffe och choklad i kombination med lätta citrustoner faller fin på plats. Fyllig och faktiskt lite ”gräddig” trots en alkoholstyrka på endast 4,5%. Dricks med fördel till både husmanskost och skaldjur. Eller varför inte till desserten.