Balans och elegans när Campari gör öl

I Sverige är Italien är nästan synonymt med god mat och ännu godare viner. I vinvärlden skiljer man inte på ”volymvin” och ”hantverksviner”. Även om producenten kan räknas till de större spelarna på världsmarknaden förutsätter vi att vinet är framställt med ett stort mått av hantverk. Italienskt öl är däremot inte mycket att skriva hem om när vykorten eller facebookuppdateringarna ska postas på semesterresan. Nastro Azzurro, Peroni och Birra Moretti, tre ljusa lager utan större karaktär som gör sitt jobb när solen står högt i Toscana. Det är vad som vanligen bjuds. Dessutom brukar man hitta Ceres Dansk Dortmunder, en maltsöt historia med hög alkoholstyrka (”doppio malto”) i många kyldiskar.

Men självklart är det så att Italien också har gott hantverksöl. Baladin och dess excentriske bryggmästare Teo Musso har presenterat många trevliga brygder i Systembolagets tillfälliga ”släpp” de senaste åren. Och nu är det dags att bekanta sig med Birrificio Del Ducato. Bryggeriet i Parma startade sin verksamhet så sent som 2007 och idag är Ducato Italiens ”hetaste” hantverksbryggeri. I veckan besökte Ducatos bryggmästare, Giovanni Campari (bilden), Sverige för att presentera några av sina skapelser (vilket fantastiskt namn på en snubbe som brinner för öl!). Du hittar dem den närmaste tiden på Bishops Arms i Stockholm, men det är inga stora batcher och åtgången blir säkert snabb.

Den först brygden vi får smaka har han döpt till New Morning efter Bob Dylans låt med samma namn. Ett överjäst öl på 5,8% som torrhumlas och som sedan utvecklas vidare med levande jästkultur i flaskan. Det är i grunden en saison som kryddats med vilda blommor, kamomill, koriander, gröna pepparkorn och ingefära. Smakprovet är grumligt och gyllengult, och lika vackert som gott. Dock påpekar Giovanni att New Morning normalt är klarade än så.

Öl nummer två är ytterligare en saison, eller farm house ale, Vieille Ville Saison, Här har man tillsatt en sträng Brett, dvs Brettanomyces, en ”halvvild” jäststam som de flesta bryggare brukar sky då det är den som ofta är orsak till att ett öl blir infekterat. En gång i tiden var den desto vanligare men sedan Louis Pasteur och Emil Christian Hansen (den senare verksam på Carlsberg i slutet av 1800-talet) grep in har Saccharomyces utgjort basen för en god bärs. På senare år har många hantverksbryggerier fört upp Brett på dagorningen igen och ölnördarna har börjat vurma för vad de kallar ”suröl”.

En av de första belgarna som intog Systembolaget, Orval, har ett inslag av Brettanomyces och det var just Orval som inspirerade Giovanni Campari när han komponerade Vieille Ville Saison. Bloggen brukar inta en ganska skeptisk hållning när suröl kommer på tal. Detta eftersom småbryggerierna nästan alltid överdriver, se bara på all tokhumlad IPA som både saknar kropp och balans. Det här är emellertid något helt annat. I stället för den där ”hästfilten” som dyker upp i många suröl bjuds en krispig, torr och uppfriskande saison på 6% med inslag av citrus.

Italienskt gentlemannaöl tre är Wedding Rauch, ett rököl på 5,4% som Giovanni Campari tog fram för att fira sitt bröllop. Den blivande frun är nämligen mycket förtjust i den röksmakande specialiteten från Bamberg. Vid bröllopet dekorerades lokalen med humleplantor, gästerna kastade humleblommor istället för ris och brudgummens kostym pryddes också av humle. Under bröllopet gick det åt 450 liter rököl, och på den vägen är det…

Ett hippt mikrobryggeri kan naturligtvis inte komma undan utan att brygga en modern IPA, och det gäller även för italienare. Ducatos bidrag, som helt enkelt heter IPA, håller 6,5% och håller sig verkligen på rätt sida alla gränser. Humlebettet är skarpt men aldrig vasst och balansen är i det närmaste perfekt. Enligt Giovanni Campari ligger hemligheten i ett fokus på torrhumlingen, den överdrivna bitterheten kommer hos andra fram under själva koket. Han har planer på att brygga en något alkoholsvagare version av samma öl eftersom han menar att framtiden finns i så kallade ”session beers”. Det vill säga välbalanserade och lättdruckna öl som inte är så starka.

Trots detta avslutas provningen med en Imperial stout som döpts efter Giuseppe Verdi (som bodde inte långt ifrån den plats där bryggeriet ligger), Verdi Imperial Stout. Många öl i denna kategori innehåller ”too much of everything”, enligt Giovanni Campari. Hans motto är ”easy drinkable and well balanced” och det är ett motto som håller även vid 8,2% och med tillsats av het chili. Och ska man sammanfatta intrycken från Ducatos öl är de ord som dyker upp just elegans och balans. På något sätt känns det väldigt italienskt.