X
Annons
X

Spelbloggen

Tove Bengtsson

Tove Bengtsson

femfrequency
2013 var ytterligare ett år då jämställdheten i spelvärlden tog två kliv framåt, och ett steg tillbaka. Men det här året har inneburit några milstolpar. Det jag främst kommer att minnas av 2013 är att jämställdhet var årets hetaste debattämne.

Det var framförallt mediekritikern Anita Sarkeesian som med genomskärande träffsäkerhet satte debattnivån. På Internationella Kvinnodagen släppte hennes videokanal Feminist frequency första delen av webbvideoserien ”Tropes vs women in video games”. I serien dissekerade hon bland annat dam-i-nöd-klichén i dator- och tv-spel, en konvention som är djupt inetsad i vår kultur sedan flera hundra år tillbaka. Jag har under året pratat med många som aldrig reflekterat över användningen av dam-i-nöd-scenariot, varken i spel eller annan populärkultur, men som nu inte kan få bort den från näthinnan. ”Tropes vs women in video games” medvetandegjorde och klarlade den ingrodda misogynitet som ofta präglar dator- och tv-spel, och som tar sig uttryck i nonchalant sexism och usla kvinnoporträtt.

Hennes videoserie fick också en annan indirekt verkan: den uppmärksammade den väldigt unkna människosyn som existerar i spelvärlden. På grund av sitt arbete blev hon trakasserad på nätet, med hat och mordhot. Jag träffade henne i augusti på en jämställdhetskonferens, där hon sa att varje gång hon uttalar sig, oavsett om hon blir citerad eller skriver på twitter, möts hon av svallvågor av trakasserier. Det är hennes vardag – och därför tackar hon ofta nej till intervjuer. Hon kan inte göra sitt jobb utan att få hatmeddelanden – det är den verklighet som existerar för många som yttrar sig om jämställdhet, inte bara i spelvärlden.

Ett annat exempel på årets framsteg inom jämställdhet och samtidigt blottläggande av spelkulturens kvinnoförakt och ovilja till förändring var förstås Gamespots recension av ”Grand theft auto 5”. Recensenten, som gav betyget 9 av 10, skrev ”Jag älskar ”Grand theft auto 5”, men måste kvinnoporträtten vara så sexistiska och misogyna?”. Artikeln fick över 20 000 kommentarer, mestadels med hatiskt innehåll riktat mot recensenten. Men att debatten tas upp på en av världens största spelsajter måste ändå sägas vara ett framsteg. Att jämställdhet diskuteras på Gamespot visar att det inte bara är en nischfråga för några få feminister.

Anita Sarkeesian har gjort det grovjobb som spelföretagen borde ägnat sig åt i åratal. Men nu när genomslaget för ”Tropes vs women in video games” blev så enormt – videorna har visats flera miljoner gånger på youtube – kan inte ens de största spelföretagen låtsas som det regnar utan att framstå som idioter.

laracroft

Vissa utvecklare tycks åtminstone ha börjat ta till sig en del av kritiken. ”Call of duty: Ghosts” var det första spelet i ”Call of duty”-serien där man kunde spela kvinna, även om det enbart gällde online. Och för första gången någonsin var prinsessan Peach spelbar i ett stort ”Mario”-spel, ”Super Mario 3d world”.

Bättre ändå är att det i år släpptes tre stora mainstreamspel med kvinnliga protagonister. Spel med kvinnliga huvudpersoner är extremt ovanliga, framförallt i mainstreamspel. Men i år släpptes alltså tre: ”Remember me”, ”Beyond: Two souls” och ”Tomb raider”.

I synnerhet var det ”Tomb raider” och porträtteringen av dess huvudperson Lara Croft som gjorde ett stort positivt avtryck 2013. Hon gick från att vara pinuppa till att bli en riktig människa. I nya ”Tomb raider” var Lara Croft inte ett objekt, inte sexualiserad och inte passiv. Hon var rädd men samtidigt modig, smart och hade överlevnadsinstinkt. Hon tilläts ha ett emotionellt djup utan att det skadade henne som karaktär – hon kämpade sig igenom en utsatt situation och blev självsäker på grund av det. Lara Croft kan inte längre beskrivas med plattityder som ”stark kvinna” för att hon kan använda skjutvapen, hon är en stark person för att hon tagit sig igenom en svåruthärdlig upplevelse.

Jag förväntar mig inte att 2014 kommer att ändra på mycket när det gäller spelvärldens jämställdhetsproblem. Arga fans kommer fortsätta att kasta glåpord på den som nämner ”sexism” och många spelutvecklare kommer fortsätta att stoppa huvudet i sanden.

Men jag kan åtminstone ta med mig att från och med 2013 är Lara Croft inte längre en storbystad bimbo, och dam-i-nöd-klichén är synliggjord för mängder av spelare tack vare Anita Sarkeesian.