Neuraths börsblogg
Carolina Neurath
Carolina Neurath
I förra veckan kunde vi läsa att av alla spådomar som gjordes om Sveriges ekonomi var Anders Borgs prognos den sämsta. Men det borde vara lätt att förlåta. Det går inte att se in i framtiden, även om många är skickliga på att få det att låta så, som jag skrev förra helgen. Konjunkturinstitutet slog i sin genomgång fast att alla prognosmakare överskattade BNP-tillväxten under fjolåret, men regeringens miss var störst.
I veckan träffade jag vice riksbankschefen Per Jansson som, även om Riksbanken gör prognoser, medgav han att man inte kan lägga för stor vikt vid dem.
– Man ska inte ha en övertro på prognoser. Det är bra att ha prognoser som en plattform att stå på. Med hjälp av prognoser kan man ställa sig vissa frågor om hur saker och ting hänger ihop. Men att ta siffrorna ner på decimalen på blodigt allvar tror jag inte på. Så där har jag nog en snarlik syn som du.
Men Riksbanken gör ju egna prognoser?
– Det mest förtjänstfulla med det är att man kan försöka måla upp en bild av den ekonomiska utvecklingen som hänger ihop under de närmaste åren. Genom att man pressar sig själv om att ställa frågor om hur olika variabler påverkar varandra, så ökar man sin förståelse för vad som kan hända. Men det behövs alltid bedömningar utöver siffror som kommer från modeller.
I september 2008 höjde Riksbanken räntan – och bedömde att den skulle ligga kvar på samma nivå (4,75 procent) under en längre period. I stället tvingades man sänka räntan kraftigt samma månad, när finanskrisen briserade. Hur ser du på den missen?
– Då var jag på finansdepartementet, så det har jag inte så mycket att säga om. Men klart står ju att händelserna under senare år har gjort prognosverksamheten extra knivig. Vi hade ett tillväxtfall i Sverige på 5 procent år 2009, sedan plus 6,5 procent år 2010. Den typen av extrema svängningar är väldigt sällsynta i historisk data. Det illustrerar bara att man ska vara väldigt försiktig med prognoser.
Det råder delade meningar i direktionen om hur oroande hushållens skuldsättning är. I den offentliga debatten står på ena sidan har vi den notoriske ränteduvan Lars E.O Svensson och på andra riksbankschef Stefan Ingves. Per Jansson är på Ingves linje.
– Jag tycker att hushållens skuldsättning är ett problem. Och jag tycker inte att Riksbanken kan bortse från det. Om man trodde att något av det som byggde upp diverse bubblor före den finansiella krisen 2008 hade något med räntesättning att göra, ja då kan man ju vara bekymrad över vad som ska hända nu med tanke på den superexpansiva penningpolitik som förs i olika länder, säger han och understryker att det fanns många som före krisen sa att någon bubbla inte fanns, till exempel Ben Bernanke.
– Huspriserna sett över hela landet skulle inte falla och inte påverka sysselsättningen, sa han då. Likt förbannat blev det ju så. Det gör att man måste vara försiktig och ödmjuk. Nu har det gått bra för Sverige under den här krisen. Mycket av det skulle gå i soptunnan om vi ställde till det på vår egen bostadsmarknad.
* Läs en längre intervju med Per Jansson på söndag.
