Bankerna har ansvar för amorteringsmotståndet

Riskerna med den ökade skuldsättningen och svaga amorteringsviljan har nu fått Riksbanken och FI att tillsammans bilda en särskild analysgrupp. Den påtagliga oviljan att amortera är inte bara något man kan beskylla hushållen för – även bankerna har ett stort ansvar.

När en kollega och hennes sambo gick till banken för att amortera på bostadslånet blev bemötandet inte riktigt som tänkt. Amortera var ingen bra idé, enligt bankmannen. I stället ville han att paret skulle spara pengarna i banken.

Det är visserligen bara ett exempel från verkligheten, men det är lätt att misstänka att det inte är en isolerad händelse när man läser Finansinspektionens (FI) nya rapport. Där fastslås att amorteringen hos hushåll med belåning under 75 procent, är låg.

– Av dessa amorterar i dag bara fyra av tio hushåll, och i en långsam takt, skriver FI.

Det beror förmodligen delvis på att många lyssnar blint på sin bankman- eller kvinna. Det är nog inte alla rådgivare som rekommenderar kunden att amortera, när det inte är ett måste. Snarare står i många fall sparkonton och fonder högst på erbjudandelistan.

LÄS MER: Här ökar villapriset mest i hela landet

Det trots att få sparandeformer är så sunda som att betala av lån på sitt eget boende. Samtliga storbanker ökade under fjolåret sin inlåning från kunder, visar årsredovisningarna. Det vill säga hushållen placerade mer pengar i sparkonton. Samtidigt framgår i FI:s rapport att bankerna verkar ha varit lite väl generösa i sin kreditgivning.

Inspektionen har tittat på bankernas sätt att räkna ut vad bolånetagarna har kvar att leva på efter lånet och fastslår att beräkningarna skiljer sig åt mellan bankerna. Många hushåll får i själva verket mindre kvar att leva på än vad bankernas beräkningar visar. FI är tydligt med att detta är något man kommer följa upp ute hos bankerna.

Allt pekar på att det borde vara en god idé att se över att kalkylerna inte görs för lättvindigt. Utlåningen till hushåll från finansinstitut ökar varje månad, och uppgår nu till över svindlande 2770 miljarder kronor. Samtidigt är amorteringstiden för de bottenlån som amorteras i snitt 140 år, enligt FI. Den svaga amorteringsviljan och de ökade hushållskulderna gör att Riksbanken och FI nu tar ett gemensamt ansvar och bildar en analysgrupp för att ”följa upp vilka eventuella risker” det här innebär.

Resultatet ska bli intressant eftersom det mellan raderna varit skilda synsätt på skuldsättningsfrågan från de två myndigheterna.

FI har generellt haft en lugnare inställning. I FI:s rapport framgår att man anser att mycket funkar som det ska. FI lyfter i sitt pressmeddelande fram positiva aspekter som att ”få hushåll tar lån över 85 procent” och att ”endast ett av tio hushåll tar lån utan säkerhet.”

Hos Riksbanken märks en betydligt större oro för hushållens skuldsättning. Senast under dagens utfrågning, av vice riksbankschef Kerstin af Jochnick och riksbankschefen Stefan Ingves, i riksdagens finansutskott efterlystes en amorteringskultur när det gäller lån.

– Det är fortsatt så att många, många lån inte amorteras alls eller har amorteringstider som är väldigt långa. Det kan skapa stora bekymmer längre fram, sa Ingves.

Han har tidigare signalerat att andra verktyg än reporäntan måste användas för att bromsa skuldsättningen. Till exempel har både Ingves och andra ledamöter, som tongivande Lars EO Svensson, lyft frågan om lagkrav på amortering och en minskad avdragsrätt på bolån. Trots att politikerna inte vill ta i sådana frågor, är det inte omöjligt att Riksbanken och FI:s analysarbete till sist landar i just den slutsatsen.