Bankernas regelgnäll ger resultat

Vi befinner oss just nu i en omfattande regleringsfas. Brukar det heta. Men bankernas snyftningar över nya regleringar verkar ha gett resultat. Nu mildras de kommande Baselreglerna, och skjuts fram – till 2019.

Det var ett överraskande besked som fick många bankaktier att stiga på världens börser. Och det måste ha framkallat en del jubel på flera bankers huvudkontor i Europa och USA. Baselkommitténs tillsynsmyndighet, med riksbankschef Stefan Ingves som ordförande, har beslutat att lätta på de väntade regelbördorna för banksektorn.

Tidigare var kravet att bankerna skulle ha en minimireserv av likvida medel senast i början av 2015. Det har mötts av högljudda protester. Och datumet för de nya kraven flyttas nu fram till 2019. Samtidigt lättas kraven på vilka säkerheter som får ingå i reserven, till exempel ska aktier få räknas in i likviditetsreserven.

LÄS MER: Lättare för banker att bygga reserver

För svenska banker är det däremot inte riktigt lika kul som för de globala konkurrenterna. Likviditetsreglerna infördes i Sverige redan nu vid årsskiftet. Men svenska Finansinspektionen följer vad som sker med reglerna på europeisk nivå, och det är inte omöjligt att det kommer en revidering av svenska regler.

– Vi kommer att titta på våra egna regler, vi kommer att beakta det som Basel har beslutat. Men det är minikrav, enstaka länder kan fortfarande tillåtas att gå längre, säger Uldis Cerps, chef för bank- och värdepapperstillsynsavdelningen på FI. Men han vill inte svara på om man kommer lätta upp reglerna för svenska banker eller inte.

En bankanalytiker tycker att beskedet från Baselkommittén är ”ett tecken på att politiker och reglerare visar förståelse för hur hårdare bankregler kan hindra en makroekonomisk återhämtning”.

LÄS MER: ”Alla nya bankregler skrämmer duktigt folk”

Regellättnaden visar att bankernas klagomål har gett resultat. Men bland floden av krokodiltårar bör det påminnas om vad som utlöst regleringsivern: bankernas eget risktagande.

Finanskrisen har med all önskvärd tydlighet visat att de Basel-regler som funnits varit otillräckliga. Det är banksektorn själv som har försatt sig i en situation som krävt förändringar. Med några undantag har bankerna inte kunnat motstå frestelsen att ta för höga risker, spelat med riskfyllda produkter eller haft vårdslös kreditgivning i tillväxtländer. Hela tiden med vetskapen om att de räddas av staten om det skulle gå utför.

En av de få gånger en storbank tilläts gå i konkurs, Lehman Brothers år 2008, utlöstes kaos över hela världens finansmarknader. Det var förmodligen sista gången på länge ett sådant beslut togs. Det visades inte minst av att Bear Stearns och AIG samtidigt räddades.

Många har redan räknat med att de pågående regleringarna leder till en överreglering som kommer att luckras upp framöver. Men nu verkar det gå snabbare än så – en lättnad sker innan reglerna ens införts. Positivt för banksektorn på kort sikt. Men också ett tecken på att framtida bankkriser kan bli svåra att förhindra. För det är en sektor som bevisat att den till viss del behöver tyglas.