Neuraths börsblogg
Carolina Neurath
Carolina Neurath
Varje gång en tradingsmäll briserar är alltid förvåningen från omvärlden total. Aktiekursen i det krisade bolaget, som till exempel HQ, Carnegie eller nu senast JP Morgan, störtdyker. Vilka banker som håller på med den mest riskfyllda egenhandeln är inte helt lätt att lista ut.
LÄS MER: HQ:s tradingsmäll 1,2 miljarder
LÄS MER: Carnegie får rekordböter
Men storbankernas senaste kvartalsrapporter ger en indikation om vilka som sitter med de mest riskabla instrumenten i balansräkningen, det vill säga de derivat vars värde inte helt går att säkerställa. Bankerna värderar sina finansiella tillgångar i olika nivåer. Derivat som går under något kallat ”Nivå 3” i rapporterna borde kunna göra den mest optimistiske placeraren nervös.
Bankerna beskriver denna nivå i något olika termer, men kontentan är att värderingen inte är byggd på marknadsmässiga variabler. Eller som SEB uttrycker det, så kan det i vissa fall inte finnas ”någon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar ”. Och Swedbank avslutar beskrivningen av resultatraden med att det ”finns inslag av egna uppskattningar.”
Historiska tradingsmällar har lärt oss att begreppet ”egna uppskattningar” är ett obehagligt begrepp. Det handlar om derivat vars värde är högst osäkra – ändå bokförs värdet och ingår i resultatet.
I en genomgång av storbankernas kvartalsrapporter framgår att Handelsbanken och Swedbank i dagsläget inte har några sådana komplexa derivat. I Nordea däremot finns svårvärderade derivat till ett värde av 2,2 miljarder euro – motsvarande cirka 18,7 miljarder kronor. Det är en ökning från motsvarande kvartal förra året då de uppgick till 2 miljarder euro.
Rodney Alfvén, chef för investerarrelationer på Nordea, säger att bankens revisorer (från KPMG) är väldigt noga med värderingarna.
SEB är den enda storbank som undviker att redovisa detta mått i sin kvartalsrapport. Men i årsredovisningen framgick att man hade sådana osäkra derivat till ett värde av 481 miljoner kronor.
Ulf Grunnesjö, ir-chef på SEB, uppger att man från och med nästa år ska börja redovisa det i kvartalsrapporterna. Och han säger att man inte köpt mer sedan årsskiftet.
Även om det kanske aldrig inträffar bär Nordea den största risken för tradingsmäll av de svenska storbankerna. Då bör påpekas att Nordea är större än de tre andra storbankerna tillsammans. Men skulle minsta problem med värderingarna uppdagas är det stora miljardsummor det rör sig om.
Nyligen har ECB-ledamoten Erkki Liikanen och hans expertgrupp tagit upp det gamla, omtalade förslaget om att avskilja högriskverksamhet, som trading, från annan bankverksamhet.
I analyser som Deutsche Bank och Credit Suisse gjort framgår just att Nordea och Danske Bank är de nordiska banker som skulle drabbas hårdast om förslaget blev verklighet.
Tills vidare kan vi bara hoppas att revisorer, riskavdelning och andra kontrollinstanser gör sitt jobb. Även om historien har visat gott om exempel på motsatsen.
LÄS MER: Tradingsmäll för JP Morgan
