Carolina Neurath
Jag pratade nyligen med min bank om sparräntan. Den är på 1,40 procent och var det bästa banken hade att erbjuda, så länge man inte ville låsa in pengarna. Jag frågade om det inte gick att förhandla till sig bättre ränta. Nej tyvärr, blev svaret. Det är inte förhandlingsbart.
I tider där aktier ses som ett skakigt sparalternativ på kort sikt, är det nog många som ser över sitt banksparande. Därför är SBAB:s offensiva kampanj vältajmad. På nyhetssajter och genom vandrande reklampelare frågar SBAB var och en av storbankerna: ”har ni också sparkonto med 3,00 % ränta?” Svaret på den frågan är: nej inte i närheten.
För även om SBAB framstår som en retsam tonåring i sin nya reklam är erbjudandet oslagbart. Jag känner till ett par stycken som redan har nappat. SBAB gör ett smart drag som kommer att löna sig.
Men. När SBAB twittrade ut: ”SBAB utmanar igen. Nu med räntan på sparkontot”, fick ordet igen mig att tänka till. Hur gick det sist SBAB ”utmanade”, egentligen?
Sist SBAB var en självutnämnd ”utmanare” var det alltså på bolån. I dag är banken, enligt SvD Näringslivs räntekarta, dyrast på bolån. När finansminister Anders Borg i tv har fått frågan om varför SBAB inte går före och sänker bolåneräntan, när ministern skäller på storbankerna, kommer alltid något obegripligt svar om ”för höga risker”.
Genom att locka kunderna men ännu bättre sparränta (3,25 procent) om de flyttar över sitt bolån kan SBAB även ragga bolånekunder. Men på bolån är de långt ifrån bäst. Frågan är bara hur länge den statliga banken kommer kunna hålla i det lockande erbjudandet på sparsidan. Om historien upprepas, är ”utmaningen” inte särskilt trovärdig på sikt. Sett i backspegeln framstår bankens senaste utmaning mest som ett spel för gallerierna.