Slayers heter de visst

Puh, det är verkligen ingen dans på rosor att ha festivaljouren. Mycket jobb, express-recensioner och lite sömn. Men låt mig nu bespara er allt gnäll om att ha tiotusenfemtio konserter att bevaka ensam och oj vad varmt det är och yada yada yada (jag tror förresten att Titiyo sitter några bord bort från mig och tittar på Seinfeld på datorn). För nu måste jag berätta om hur fantastiska Efterklang var igår. Helt strålande. Utan tvekan sex poäng på tärningen. Så maffig och samspelt och snyggt och överväldigande. En konsert som direkt kvalar in på min topp 5 över bra konserter som jag har sett på Arvika. De andra är:

– Detektivbyrån – 2007 (fantastiskt logdansdisko)

– Kraftwerk – 2004 (robotarna var där!)

– Echo and the Bunnymen – 2004 (fast bara för att Ian McCulloch var taskig mot basisten som blev sur och slängde instrumentet i golvet och stormade av scen)

– Patrick Wolf – 2007 (fioler och nakenchock i ett)

Jag önskar att jag hade något festivalsnaskigt att blogga om men med alla skrivuppgifter och förberedelser har jag inte hunnit gå upp på området än. Men nu är jag strax på väg. Om jag nu bara kan få den omöjliga bluetoothen att fungera hade jag kunnat visa er den roliga skylt som satt på logen till stora scenen och som Teet Sirotkin fotade och skickade över. ”SLAYERS” stod det. Slayers! Ja vad ska man säga. Det kunde varit värre. Det kunde varit Slayerz.

(Vänd datorn till vänster och titta eller stretcha nacken. Välj själv för hur jag än gör så kan jag inte hitta någon knapp. Nu måste jag till festivalen. Tack Teet för bilden!)