I all hast

Hjälp. Jag har trettio sekunder på mig innan hotellet slår av internet och kastar ut mig. Kent-konserten igår var stundals fenomenal och stundtals småseg. Men det finns säkert potential att bli en fantastisk spelning om tio spelningar (i Jan Gradvalls högst läsvärda Kent-intervju i förra numret av Café hävdade bandet att de är bäst på den tionde spelningen). Det jobbigaste igår var alla vakter som skulle springa runt och hindra folk från att fota med sina mobilkameror. De liksom trängde sig fram mellan de sittande raderna och blockerade all sikt bara för att säga att man inte fick fota bandet på tjugo meters avstånd. Moi moi.