Nöjesbloggen

Kristin Lundell

Kristin Lundell

Moi moi. Det är soligt väder och minus en grad men som vanligt känns kylan alltid tio grader kallare i Helsingfors. Om några timmar inleder Kent sin turnépremiär på Kulttuuritalo. Och även fast Kents fans tar sina idoler på mer än blodigt allvar har jag de senaste dagarna insett att bandet faktiskt är ganska roliga. Titta bara på den här bilden.

En lustig sak är också att Kent trots att de är Sveriges största rockband fortfarande verkar inställda på att de slår ur underläge. ”Vi har ju alltid känt att alla hatar oss” och ”nu när de äntligen gör det kan vi säga: vad var det vi sa” uttryckte Sami Sirviö och Jocke Berg saken i Jan Gradvalls intervju med bandet i förra numret av Café. Själv har jag aldrig förstått vad folk menat när de påstått att Kent skulle vara ett band som kritikerna älskar att hata. Jag tycker att det är precis tvärtom. Det räcker ju med att Eskilstuna-bandet visar sig för att de ska smyckas med toppbetyg och hyllningar. Men att slåss mot väderkvarnar är en drivkraft så god som någon.

Efter att ha lyssnat igenom Kents fullständiga diskografi vill jag kora Vapen & ammunition till bandets bästa skiva. I alla fall av 00-tals skivorna. Av allihop så är nog ändå Verkligen bäst. Åh ljuva 90-tal. Tillbaka till samtiden är helt okej: inte dålig, inte jättebra. En fyra av sex. Men jag ser fram emot konserten. Det kan bli väldigt bra.

Fler bloggar