Vilken nyhet!

Åh, Gael Garcia Bernal ska spela i nya Moodysson-filmen. Sedan jag var tvungen att förpassa urtriste Hugh Grant till evigheten (ehm alltså, jag har inte tagit död på honom, jag har bara bytt ut honom som favoritskådis) är Gael min bäste skådespelare. Hoppas bara att Moodysson den här gången kommer att vara bättre än på länge.

Nu lyssnar jag på Scott Walkers An American in Europe (en av fem delar i boxen 5 Easy Pieces). Ursnyggt omslag och urbra musik. Perfekt för en onsdagkväll. Eftersom jag inte kunde hindra mig från att titta på de två första avsnitten ur säsong två av Big Love mitt på dagen får jag sota för det på kvällen. Men det var värt det. Chloe Sevigny är verkligen bra som den surtruliga urtvättad-permanentska Nicky. Fast två avsnitt är i mesta laget. Det är en ganska mastig serie.

Igår tittade jag också på del ett av miniserien The Starter Wife som börjar på Canal Plus i höst. Serien handlar om det svår-befintliga livet efter Hollywood-skilsmässan – enligt manuset blir frånskilda kvinnor behandlade som paria – och huvudpersonen spelas av Debra Messing. Ingen serie man kollar på för att bli intellektuellt utmanad men den var underhållande: som om Ari Golds fru hade flyttat in på Wisteria Lane. Dessutom med nästan exakt samma färgpalett och samma bakgrundsmusik som Desperate Housewives. Det är i alla fall inget hymlande om den tilltänkta publiken.