Nöjesbloggen

Kristin Lundell

Kristin Lundell

Idag släpps The Corals nya skiva Roots & echoes i England. På onsdag släpps den i Sverige och jag längtar trots att jag vet att jag kommer bli besviken. Jag vägrar ju att acceptera att The Coral inte kommer att ta av sig bluesrocken och börja ägna sig åt finurlig pop igen. Inte ens när jag i helgen läste en intervju med sångaren James Skelly där han sa att de lämnat soundet från sin första skiva för gott gav jag upp hoppet. Jag vill så gärna att de ska sluta hasa runt i de där gamla filttofflorna. Jag önskar att jag kunde få kalla in The Coral till kvartsamtal.

Bishop Allens The Broken String är en jättefin skiva, särskilt det klockspelsringande spåret Like Castanets som låter lite som en blandning av Detektivbyrån, Beirut och Calexico. När jag var på Emmaboda fick jag för övrigt en demo av It’s my saké: urbra, lättsinnig och melodiös shoegaze-pop från Göteborg. Ingen av låtarna på skivan finns dessvärre på deras MySpace men där kan man gott titta in ändå.

Vad bra Kate Nash är! Fast jag gillar nog SoKo mer ändå. Hon har en ny låt uppe på sin sida nu. Oh vad jag tycker om Crystal Castles.

Jag längtar till Spiritualized släpper sin nya skiva senare i höst. Beach House släpper sin skiva redan 15 augusti och i oktober kommer The Tellers debutalbum Hands full of ink. Det blir en bra skivhöst det här. Jag känner på mig att det kommer att bli en bra höst överlag. Det känns som om jag har minst en miljon roliga projekt att dra igång.

Fler bloggar