Maps Maps Maps

Ikväll spelar Maps på Pet Sounds Bar. Det ska bli kul – och säkert väldigt varmt och trångt eftersom det är i den lilla källaren – att se honom. Och på fredag spelar mitt största vårfynd The Tellers på Debaser Medis. Vilken trevlig vecka det verkar bli.

I morgon hade jag gärna gått på invigningen av Spy Bars uteservering alternativt kollat på Grey’s anatomy. Men eftersom jag ska på Sandi Thom på Nalen blir det varken snittar eller snitt för min del. Idag köpte jag Sandi Thoms skiva på Åhléns för att förbereda mina öron inför konserten men jag maskar och lyssnar på 1990:s skiva istället (omdöme efter fem låtar: inte alls bra album). Personalen på Åhléns – och framför allt den kille som alltid står i kassan när jag handlar mina research-skivor – måste tro att jag har världens bredaste musiksmak. Ena veckan är jag där och köper Eros Ramazottis samlade diskografi eller tömmer Anastacias fack för att nästa vecka lägga upp Three Doors Downs debutskiva eller senaste Good Charlotte på skivdisken. Numera frågar han inte längre om han ska plombera skivorna åt mig. Han slutade med det efter att jag tackat nej till att få Idol-Markus skiva inplastad med motiveringen att jag skulle lyssna på den direkt.

Det är lustigt – och töntigt också jag vet – att man (eller det kanske bara är jag, men jag använder ändå ordet man) faktiskt skäms för att handla vissa skivor. Antingen för att man inte helt kan stå för det man köper eller för att man skäms för att man inte redan har den där obligatoriska albumklassikern i skivhyllan. Det sistnämnda är nog till och med värre än att hoppa på new rave-tåget ett halvår efter alla andra.

Nåväl, nu ska jag ta kraft till mig och lyssna på Sandi Thom innan det blir dags att gå på Maps. Livet är en lång samling av popkulturella ytterligheter .