Verka, Rod, Rumble Strips och Jon Heder

Ja så var det över för denna gången. Jag var på roligt bröllop med tillhörande fest (och bröllopsvals till Tindersticks!) i lördags kväll så jag vet inte om alla upprörda kommentarer som gick att läsa i tidningarna igår (bland annat den indignerade löpsedeln ”Lägg ner skiten”, en önskan som för övrigt väldigt många har burit i flera år) var befogade. Men det verkar som om folk (eller åtminstone musikskribenterna som var på plats) är upprörda på allvar över resultatet och den så kallade kompisröstningen. Jag fattar ingenting. Ska man alltså ta ESC på allvar?

Många verkar i alla fall eniga om att årets festival var spiken i kistan. Själv tycker jag att årets festival verkar vara början på något nytt. Men då har jag alltså inte hört någon schlagerlåt förutom The Arks bidrag och den har jag tyckt var urtråkig ända sedan första delfinalen. Men jag såg en intervju med folie-telletubbien-transvestiten Verka och han måste vara det bästa som hänt festivalen på år och dagar. Urrolig! Och det är väl det som är meningen numera. För det var ju inte igår som något Poupée de cire poupée de son-bidrag ställde upp i schlagern.

Men det är alltid roligt med dåliga förlorare. Dagens citat kommer från Ola Salo, som ju gjorde en Stenmarck (för att citera en BBC-kommententors förhandsanalys). Såhär sa Ola till TT Spektra: ”Vi är glada för att vi är The Ark och vi kommer att fortsätta vara det, världens bästa band, och spela vår musik oavsett vad som händer i den här gamla dyngtävlingen”. Ha ha ha, dyngtävling!

Som sagt, jag dansade fötterna av mig i lördags till såväl TTA:s First class riot som Elton Johns I’m still standing. Och så givetvis Rod Stewarts underbart ostiga Do ya think I’m sexy uppblandat med The Smiths, Television Personalities och Orange Juice. Ett bra dansblandband.

Jag såg Blades of Glory igår och den var underbar! Kanske ingen ny Sånger från andra våningen (som jag i och för sig tyckte var urtrist när jag såg den på gymnasiet men som är en allmänt vedertagen smart film) eller Sommaren med Monika (som är fantastisk och ursnygg). Men underbar på sitt sätt och definitivt i Zoolander-klass. Och Jon Heder var strålande. Han ska bli min nya favoritskådis. Hugh Grant är härmed kasserad en gång för alla.

Dagens låt får bli My oh my med The Rumble Strips.