Kristin Lundell
Vad snopet det blev igår när jag skyndade mig hem för att se Grey’s anatomy och istället hamnade framför Desperate Housewives. Vad jobbigt det är när tv-program byter sändningsdag. Hur fånigt det än är så blir ju hela veckoplaneringen uppriven. Jag hade just blivit van vid att ha tisdagkvällar som tv-kväll och nu måste jag ändra den vanan. Förändringar tar på krafterna. Vad segt Desperate Housewives har blivit förresten. Den stora behållningen är att titta på Brees botoxade ansikte. Det är verkligen fascinerande på riktigt. Undrar hur hon ser ut om tio år. Yngre än idag antagligen.
Fastnade kvar framför Brothers & sisters efteråt. Missade den riktiga premiären i söndags eftersom jag var på Darin-konserten. Serien verkar helt okej. Blev lite sugen på att se fortsättningen. Det var så väldigt många trådar som lämnades hängande. Vilket i och för sig borde vara tanken eftersom det var första avsnittet. Men ändå.
Såg också hela reklamfilmen för Madonnas H&M-kollektion som släpps i morgon. Jag har aldrig förstått hysterin kring H&M:s kändissamarbeten och kommer således inte att trängas i morgon. Så jag skänker härmed min plats i kön till någon annan. Jag undrar vem som skulle samarbeta med H&M:s designavdelning för att jag skulle tampas över plaggen som om de vore de sista brödbitarna i affären. Kan inte komma på någon just nu. Ska fundera under dagen.
Igår på TV4 Nyheterna berättade Bengt Magnusson att det är Internationella Sömndagen idag. Tänk vad de hittar på nuförtiden. En internationell sömndag. För att fira den ska jag lyssna igenom mina Lambchop-skivor.