Kaskader i Östersjön

För några år sedan dök ordet ”flippat” upp som en målande beskrivning av vad som har hänt med Östersjön. Ekosystemet har flippat från att en gång ha varit ett näringsfattigt innanhav till ett övergött tillstånd.

Ordets makt är som bekant stor. Pedagogiskt var ordvalet lysande: det beskriver en snabb och drastisk förändring och kan dessutom antyda en viss svårighet att flippa tillbaka till ursprungsläget.

Förra veckan kompletterades ordlistan för Östersjöns miljö med begreppet ”trofiska kaskader” . Trofi är ekologers hokuspokus för vem som äter vem i näringskedjan och ett hopplöst ord. Men ”kaskad” är användbart, inte bara för att visualisera det som händer den som drabbas av vinterkräksjukan (kaskadkräkningar).

En kaskad av effekter inträffar när djuret högst upp i näringskedjan plockas bort, i Östersjöns fall torsken. Utfiskningen av torsken kan vara den viktigaste orsaken till de ständiga algblomningarna i Östersjön, enligt en vetenskaplig rapport som flera av Fiskeriverkets forskare publicerar i den brittiska vetenskapsakademins tidskrift.

Torskens föda nummer ett, skarpsillen, har exploderat i takt med att torsken försvunnit. Och skarpsillen äter stora mängder djurplankton, som normalt håller växtplankton i schack. Men när det blir glest mellan djurplanktonen, är risken stor för massblomning av exempelvis blågrönalger.
Slutsatsen är att låt torskbestånden växa till och bli av med algblomningarna på köpet, om forskarnas rön stämmer.

Det vore orättvist att även lägga skulden för algblomningarna på yrkesfiskarna och på de politiker som ständigt ger större fiskekvoter än vad bestånden tål. Kunskaperna om kaskadeffekterna i Östersjön fanns inte när utfiskningen med de megastora trålarna började. Det är lätt att vara efterklok.
Men lärdomen måste ändå vara: undvik drastiska förändringar i ett ekosystem, även om det bara gäller en art. Därför är det intressant att Fiskeriverket testar en omvänd kaskad i sina försök att flippa tillbaka Östersjön och hejda algblomningen.

Projektet kallas ”Big fish back”, stor fisk tillbaka, och går ut på att trycka ner beståndet av skarpsill. Givetvis sker det under strikt kontrollerade former, och det kan visa sig vara en framgångsrik metod att gå hårt åt en enda art som ”felaktigt” har kommit att dominera.

Men oväntade överraskningar kan lura i vassen. Kaskader av överraskningar, om det vill sig illa.