Annons

Faktakollen

Sofia Ström

Sofia Ström

Påstående:

– En undersköterska har fått en hel månadslön kvar i plånboken, sade Fredrik Reinfeldt i en intervju i Aktuellt om alliansens valmanifest.

Enligt hans pressekreterare Roberta Alenius har man räknat med samtliga jobbskatteavdrag från 2006.

– Då blir det 1 000 – 1 500 kronor kvar per månad, säger hon.

Hur det är:

Enligt Kommunal har undersköterskornas medellöner sett ut så här de senaste åren:

2006 – 18 700 kronor

2007 – 18 700 kronor (inga löneökningar)

2008 – 19 300 kronor

2009 – 21 00 kronor

Tommy Carlsson är skattedirektör på Skatteverkets huvudkontor. Han rekommenderar den privata sajten jobbskatteavdrag.se för beräkningar av hur jobbskatteavdragen påverkat svenskarnas privatekonomi.

– Det är inte Skatteverkets sajt, men vi har tittat på den och den är korrekt, man behöver inte vara orolig att det inte ska stämma.

Det första jobbskatteavdraget genomfördes inkomståret 2007, då en undersköterska tjänade 18 700 kronor.

Lägger man in lönen i jobbskatteavdrag.se:s program, och räknar på en undersköterska som är född 1975, får man fram följande:

2007 fick hon 719 kronor över. 2008 blev det 954, 2009 blev det 1 193 och 2010 blev det 1 370 kronor över.

Nettoinkomsten 2010 är 14 663 kronor i månaden – och under ett år får undersköterskan 16 440 kronor över. Därmed har hon mer än en månadslön kvar i plånboken vid årets slut.

– Jag uppfattar att det handlar om månadslönen netto, alltså vad man får i handen. Skattereduktionen är ju i rena pengar, säger Tommy Carlsson är skattedirektör på Skatteverkets huvudkontor.

Resultatet blir det samma om man räknar med löneutvecklingen.

– Vi kan också dubbelkolla med Skatteverkets skattetabeller, säger Tommy Carlsson.

Vi valde Skattetabeller för preliminär A-skatt inkomståret 2010 och klickade sedan på ”månadslön”. Välj ”tabell 30”, vilket är den skattetabell de flesta följer, och titta vid lönen 20 801 – 21 000. Skatten blir då 4481.

Nettolönen blir därmed 16 519 kronor.

Enligt jobbskatteavdraget.se blir det 1510 kronor över per månad, 18 120 kronor per år.

Undersköterskan har alltså mer än en månadslön kvar.

Slutsats:

Fredrik Reinfeldt får grönt ljus. En undersköterska har mer än en hel månadslön kvar i plånboken efter jobbskatteavdragen.

– Ja, det kan man konstatera stämmer, säger Tommy Carlsson.

Tobias Olsson

Sverigedemokraterna talar om en ny våldtäktsvåg över Sverige – och pekar särskilt ut invandrare. Men partiet har fel, visar SvD.se:s faktakoll.

Påstående:

I en rapport om våldtäkter som släpptes på onsdagen skriver Sverigedemokraterna att Sverige både har störst andel anmälda våldtäkter i Europa och ”ligger på en föga hedrande andraplats i hela världen”.

Partiet konstaterar också att antalet anmälda våldtäkter ökat med nästan 700 procent mellan 1975 och 2008.

Detta gör att partiet talar om en ny våldtäktsvåg – och menar att personer som är födda utomlands är överrepresenterade i statistiken. Våldtäkterna kopplas till invandringen och enligt partiet går det att anta att cirka två tredjedelar av samtliga våldtäkter i Sverige begås av första eller andra generationens invandrare.

I SVT:s Agenda i söndags sade partiledaren Jimmie Åkesson att ”vi ser en väldtäktsvåg som sköljer över det svenska samhället” och i rapporten skriver partiet:

”Invandringen från kulturellt avlägsna länder måste kraftigt begränsas och det måste utarbetas effektivare former för att säkerställa att de invandrare som släpps in i landet inte är kriminellt belastade och inte hyser negativa attityder gentemot svenska kvinnor”, skriver partiet i rapporten.

SvD.se har granskat påståendena.

Hur är det:

Har Sverige störst antal anmälda våldtäkter i Europa?

Sverigedemokraterna hänvisar till en EU-rapport från förra året som konstaterar att Sverige ligger i topp bland 25 EU-länder. Medan det i till exempel Finland anmäls 12 våldtäkter per 100 000 personer är motsvarande siffra i Sverige 46,5.

Men att jämföra brottsstatistik från olika länder är vanskligt, konstaterar Brottsförebyggande rådet (Brå). Dels finns det ingen universell våldtäktsdefinition – ett brott som i Sverige är våldtäkt kan i ett annat land hamna i en annan kategori av sexualbrott. Dels registreras brott på olika sätt i olika länder.

– Ta till exempel en kvinna som våldtas en gång varje vecka i ett år av sin make. I Sverige registreras det som 52 våldtäkter, medan det i flera andra länder registreras som bara en våldtäksanmälan, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.

Har antalet anmälda våldtäkter ökat?

Ja, på den här punkten har Sverigedemokraterna rätt, även om siffran de presenterar är i överkant. Mellan 1975 och 2008 ökade antalet anmälningar med 610 procent enligt Brå.

Statistik visar också att antalet anmälda våldtäkter sköt i höjden efter 2005 – från 2 500 för fem år sedan till runt 6 000 förra året.

Betyder inte det att vi faktiskt ser en våldtäktsvåg i Sverige?

Sverigedemokraterna berättar inte hela sanningen bakom siffrorna. Vid en snabb titt kan de se dramatiska ut, men bakom statistiken finns en annan sanning än att Sverige drabbats av en våldtäktsvåg.

I ett internationellt perspektiv har Sverige idag en väldig bred definition av våldtäktsbegreppet, som dessutom ständigt utvidgas när lagstiftning arbetas om.

Det är också något som EU-rapporten som SD själva hänvisar till tar upp. Forskarna kan i den inte säga om det faktiskt begås fler våldtäkter i Sverige än i andra EU-länder, utan bara att antalet anmälningar är högt.

– Det finns inte bara en förklaring till det höga talet. Här har ni en bättre anmälningsupptagning än på andra håll, våldtäktsbegreppet har utvidgats och det finns en större vilja hos svenska kvinnor att anmäla våldtäkter även inom relationer. För att klarlägga om det rör sig om en högre verklig förekomst krävs mer forskning, sade professor Liz Kelly till TT när EU-studien presenterades förra året.

Sverige fick 2005 en ny sexuallagstiftning och då utökades våldtäktsbegreppet. Brott som tidigare rubricerades som sexuellt utnyttjande hamnar idag i kategorin våldtäkt. Det är också en av huvudförklaringarna till en dramatiska ökningen av anmälda våldtäkter efter 2005. Samtidigt har nämligen antalet anmälningar om sexuellt utnyttjande minskat.

– Ett exempel är när någon är kraftigt berusad eller sover och då utnyttjas. I dag är det våldtäkt, medan det tidigare var sexuellt utnyttjande, säger Klara Hradilova Selin.

Den nya lagstiftningen förklarar dock inte hela ökningen, konstaterar hon. Precis som Liz Kelly anger Brå en ökad villighet att anmäla som en delförklaring. Forskning visar att det är anmälningar där våld inte förekommit och där offret inte har några skador på kroppen som ökat.

– Det tyder väldigt mycket på att man går till polisen i större utsträckning nu, även om man inte har några tekniska bevis. Det har skett en attitydförändring, där man idag går till polisen även om man inte har några synliga skador, säger Klara Hradilova Selin.

Däremot har antalet anmälda överfallsvåldtäkter legat nästan konstant på runt 300 stycken per år sedan 1995, samtidigt som anmälningar där offer och förövare är ytligt bekanta ökat, uppger Brå.

– Överfallsvåldtäkter är sannolikt något man alltid har anmält oftare än andra typer av våldtäkter, så det är ett ganska pålitligt mått på om antalet våldtäkter ökar, säger Klara Hradilova Selin.

I rapporten Anmälda brott – slutlig statistik för år 2009 konstateras också att inget i den så kallade Nationella trygghetsundersökningen tyder på att antalet personer utsatta för sexualbrott ökade mellan 2005 och 2008.

Samtidigt konstaterar Brå i en rapport att antalet våldtäkter sannolikt ökat – men någon fakta bakom påståendet finns inte. ”Vi kan aldrig vara säkra”, uppger Brå.

Är invandrare överrepresenterade i statistiken?

Enligt Sverigedemokraternas kartläggning är 48 procent av de dömda i våldtäktsmålen födda utomlands. Den siffran är dock svår att kontrollera eftersom partiet inte redovisar vilka domar det handlar om eller om det finns tingsrätter som inte är med i undersökningen.

I SD:s undersökning finns 114 domar med. Samtidigt uppger Brå att det finns 253 fällande domar från förra året. En skillnad mellan Brå och SD är dock att SD enbart tagit med domar där målet också kom in till tingsrätterna under 2009. Det innebär att mål som till exempel kom in 2008 men där domen kom förra året inte är med.

SvD har begärt ut våldtäktsdomar från flera tingsrätter från Sverige. Domarna visar att det är stor geografisk skillnad – i till exempel Västmanland dömdes ingen med utländska bakgrund för våldtäkt, medan det i Göteborg finns en överrepresentation.

Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken är dock inget nytt – det har även Brå konstaterat tidigare. Enligt deras forskning är det fem gånger vanligare att en person född utomlands misstänks för våldtäkt än att en person född i Sverige gör det.

Överrepresentationen försvinner heller inte när myndigheten gör en så kallad standardisering, vilket betyder att man ”likställer” grupperna när det gäller kön, ålder, utbildning och förvärvsinkomst. Även då är personer födda utomlands överrepresenterade i statistiken, men överrisken minskar.

Brå har dock delvis en annan förklaring till överrepresentationen.

– Forskning kring diskriminering inom rättsväsendet visar tydligt att invandrare särbehandlas i alla steg i rättsprocessen. De anmäls oftare, de grips i större utsträckning, de utreds mycket mer noggrant, de misstänks oftare och de lagförs oftare, säger Klara Hradilova Selin.

Skulle minskad invandring leda till färre våldtäkter?

När Sverigedemokraterna talar om att till exempel 10,5 procent av de våldtäktsdömda förra året var från Irak ska man komma ihåg att det handlar om 10,5 procent av de 114 domar som partiet granskat. Det handlar alltså om tolv personer.

48 procent av 114 blir samtidigt 55 personer. Det kan till exempel jämföras med att runt 8 900 asylsökande fick uppehållstillstånd i Sverige förra året enligt statistik från Migrationsverket.

– Det är viktigt att lyfta fram att 99,8 procent av alla invandrare inte misstänks för våldtäkt. Om 0,04 av personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar har misstänks för våldtäkt så är motsvarande siffra för personer födda utomlands 0,22, säger Klara Hradilova Selin.

Begås två tredjedelar av alla våldtäkter av första eller andra generationens invandrare?

Varken Sverigedemokraterna eller Brå har någon statistik som bekräftar påståendet. Dels är det ingen som vet hur många våldtäkter som faktiskt begås, utan bara hur många som anmäls. Dels beräknas mörkertalet vara stort.

Slutsats:

Sverigedemokraterna får rött ljus. Sverige har inte drabbats av en ny våldtäktsvåg.

Sofia Ström


Påstående:

Jan Björklund konstaterar i Folkpartiets valmanifest att ”Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än Danmark och Tyskland”.

Han tog också upp detta i sitt tal i Almedalen i juli.

Hur det är:

Som arbetslös ungdom räknas personer mellan 15 och 24 år som söker jobb.

Under första kvartalet år 2010 var mer än var fjärde svensk ungdom under 25 år arbetslös, 28,6 procent, enligt Eurostat, som sammanställer statistik från EU-länderna.

Danmark har enligt samma statistik en ungdomsarbetslöshet på 14,2 procent och Tyskland 11, 2 procent.

Snittet inom EU-27 ligger på 21,2 procent.

Oskar Nordström Skans är docent i nationalekonomi och forskar på ungdomsarbetslöshet vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, i Uppsala.

Han säger att siffrorna som Eurostat samlat in från de olika länderna är jämförbara och att påståendet att Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än Danmark och Tyskland ”tveklöst” stämmer.

– Däremot är det viktigt att komma ihåg att det inte är 28,6 procent av Sveriges ungdomar som är arbetslösa och sitter utslagna och håglösa i ett hörn. Det är 28,6 procent av dem som vill jobba, som är arbetslösa. Drygt hälften av Sveriges ungdomar sitter nöjda i skolbänken, säger Oskar Nordström Skans vid IFAU.

Han säger att frågan om vad den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige beror på är omdebatterad. Det finns flera faktorer som förmodligen spelar in.

Den största anledningen är förmodligen att det i exempelvis Danmark och Tyskland finns lärlingsinriktade yrkesutbildningar. Det medför kontakter och referenser i arbetslivet som gör att ungdomar lättare fasas in på arbetsmarknaden efter skolan.

– Dessutom är de ju sysselsatta med låg lön och räknas som sysselsatta, säger Oskar Nordström Skans.

Här finns mer information för dig som vill se hur ungdomsarbetslösheten har förändrats i de tre länderna under de senaste åren.

I en tidigare, omdebatterad Faktakoll gav SvD Mona Sahlin gult ljus för påståendet att 30 procent av Sveriges ungdomar är arbetslösa.

Många hade olika åsikter om hur ungdomsarbetslöshet ska beräknas, och vi förklarade mer utförligt våra argument här.

I den här faktakollen står jämförelsen mellan Sverige, Danmark och Tyskland i fokus, och eftersom länderna bedöms på samma premisser blir den diskussionen inte relevant här.

Slutsats:

Det blir grönt ljus för Jan Björklunds påstående.

Sverige har högre ungdomsarbetslöshet än Danmark och Tyskland.

David Levin

Påstående

I sitt tal i Almedalen den 8 juli gjorde
Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin följande påstående angående de verkliga kostnaderna för
tjänster som betalas med skattepengar.

”Går ditt barn i
grundskolan? Det kostar ungefär 83 000 kronor på ett år.

Har du ett barn till som
går i gymnasiet så kostar det 92 000 kronor till per år.

Har du själv en
högskoleutbildning – ja, den kostade i snitt 76 000 kronor per år, om du inte
pluggade till läkare, för då kostade den 230 000 kronor.

Födde du med
kejsarsnitt? 50 000 kronor.

En höftledsoperation?
100 000 kronor.

En plats i särskilt
boende i äldreomsorgen? 509 000 kronor per år.”

Mona Sahlins stab anger följande källor:

Kostnader för utbildningsväsendet 2004-2008,
Statistiska Meddelanden, UF 12 SM 0901, SCB. (Grundskola och
gymnasieskola).

Vårdkostnader 2008 för NordDRG, Sveriges
Kommuner och Landsting.

(Kejsarsnitt och
höftledsoperationer)

Avgifter i kommuner och landsting, rapport från SKL. (Äldreboenden,
här hänvisar Sahlin till genomsnittskostnaden i landet år 2008)

Så är det

1) Grundskoleeleven.

Uppgifter om kostnader
för de kommunala verksamheterna, grundskola, gymnasieskola och äldreboenden,
finns hos Statistiska Centralbyrån.

Snittkostnaden för en
grundskoleelev i hela landet år 2009 var 87
958
kronor (Sahlins siffra är 83
000). Lägst var kostnaden i Skurups kommun, 69 399 kronor.
Vindeln var den kommun som hade högst kostnad, 133 592 kronor.

Enligt Annika
Wallenskog, chef för ekonomisk analys på Sveriges Kommuner och Landsting, beror
höga kostnader i en kommun ofta på att eleverna bor glest och behöver
skolskjuts långa vägar. En annan orsak är att kommuner som har små skolor får
högre kostnader per elev.

Alltså: Sahlins siffra får anses ligga rimligt nära
– grönt.

2) Gymnasisten

Snittkostnaden för en
gymnasieelev i Sverige år 2009 var 100
249
kronor (Sahlins siffra är 92
000). Lägst var kostnaden i Göteborgs kommun, 77 888 kronor,
och högst var kostnaden i Storumans kommun, 140 208.

Olika gymnasieprogram
kostar olika mycket att genomföra, generellt är praktiska program dyrare än
teoretiska. Kommuner där fler elever går på dyra program får därför högre
kostnader per elev.

Alltså: Samma igen – godkänt för Sahlin. Grönt.

3) Högskolestudenten

En genomsnittlig
högskolestudent år 2009 kostade
69 029
kronor (Sahlins siffra är
76 000), den exakta siffran finns i underlaget till Högskoleverkets årsrapport som avser
verksamhetsåret 2009.

Alltså: Faktakollen ger godkänt. Grönt.

4) Läkarstudenten

Här blir det svårare att
granska.

Så här har
Socialdemokraterna räknat (uppger partistaben för Faktakollen):

I regeringens budget för
2010 anges att ersättningen till lärosätena för en student inom utbildningsområdet
Medicin är 130 000 kronor per år.??Därtill kommer den ersättning som staten ger
för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Enligt avtalet utgör
det 63 500 per student år 2003 och har därefter uppräknats årligen. Genom att
använda samma uppräkning som regeringen gör beräknar Socialdemokraterna
kostnaden för 2010 till 68 000 kr.

?Därtill kommer kostnad
för studiebidrag. CSN beräknar den genomsnittliga kostnaden för en
helårsstudent till 36 000 cirka kronor per år.

Sammanlagt blir kostnaden
234 000 kronor per år, enligt Socialdemokraterna.

SvD:s Faktakollen får
visserligen en annan siffra från Högskoleverkets utredare – 196 000
kronor. Men den siffran visar sig basera sig på äldre uppgifter än
Socialdemokraternas.

Alltså: Svårbedömt. SvD:s Faktakoll får ge upp när det
gäller just denna punkt – vi har inte kunnat hitta färska uppgifter som
bekräftar – eller vederlägger S-uträkningen. Vi avstår från att utdela färgbetyg
på denna punkt.

5)
Höftledsoperationer

Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) har statistik över kostnader per behandling och
patient. 62 procent av alla somatiska, kroppsliga, behandlingar i Sverige finns
med i statistiken. Behandlingar inom psykiatrin och primärvården är alltså inte
inräknade.

Enligt SKL:s uppgifter
var genomsnittskostnaden i landet för en höftledsoperation 80 240 kronor år 2009 (Sahlins siffra är 100 000). I Stockholms län får den
vårdenhet som genomför en höftledsoperation 56 300 kronor i
ersättning från landstinget.

Alltså: Höftledsoperationerna: Här diffar det plötsligt
mer. En skillnad på 20 000 kronor får här anses vara för stor för att vara
korrekt. Rött ljus på denna punkt.

6) Kejsarsnitt

Genomsnittskostnaden enligt
SKL för ett kejsarsnitt i hela landet var 48
050
kronor 2009 (Sahlins siffra är
50 000).

Alltså: Grönt ljus.

7) Plats i
äldreboende

En plats i särskilt
boende i äldreomsorgen kostar enligt SKL:s statistik 536 263 kronor per år i genomsnitt i landet (Sahlins siffra är 509
000). Den lägsta kostnaden finns i Kungsörs kommun, 276 000 per boende och år. Den högsta kostnaden har Håbo kommun, 767 300.

– Den stora
skillnaden beror mycket på hur sjuk man måste vara i en kommun för att få plats
i särskilt boende. I de kommuner där endast äldre med stora problem att klara
sig i hemmet får plats blir kostnaden per person högre, säger Annika Wallenskog
på SKL.

Alltså: Sahlins siffra ligger hyfsat nära – men helt
korrekt är den inte. Faktakollen delar ändå ut en gul lampa för denna punkt. I absoluta tal är skillnaden större än i höftledsoperationerna, men relativt sett är den ändå mindre.

Slutsats

Sahlins syfte har varit
– vågar Faktakollen påstå – att visa på hur stora värden människor i
Sverige får tillbaka för den skatt vi betalar.

Fyra av sju påståenden
får grönt ljus. Ett får gult – alltså inte helt korrekt. Ett får rött
– här stämmer inte siffran.

I ett fall har vi inte
lyckats kartlägga läget – och sätter då ingen färgstämpel alls.

Sahlin ligger nära den
mest tillförlitliga statistiken i flera av de här påståendena. Däremot är
skillnaden väl stor när det gäller höftledsoperationer och även i viss mån
plats i äldreboende.

Sammantaget tänds en
gröngul lampa hos SvD:s Faktakollen. I stora drag korrekt, men inte på alla
punkter.