Annons

Faktakollen

Petter Forslund

Petter Forslund

PÅSTÅENDE

Thomas Bodström, socialdemokratisk talesperson i rättspolitiska frågor, debatterade i tisdags kväll mot justitieminister (M) Beatrice Ask i TV4:s Kvällsöppet.

Ett av de ämnen som togs upp var EU:s datalagringsdirektiv, som Sverige ännu inte infört.

Bodström hävdade under debatten (ca 5.00 in på klippet) att Sverige riskerar att få betala 30 miljoner per dag som straff för sin passivitet.

SÅ HÄR ÄR DET

Först – så här gick Bodströms och Asks debatt mer ordagrant:

Thomas Bodström:

”Genom din passivitet har nu Sverige blivit dömda och kommer snart få betala 30 miljoner per dag, så det är man tvungen att genomföra…

Beatrice Ask:

”Nu har du fel, och det var bra…

Bodström:

”Nej det är det som man riskerar att göra”.

Ask:

”… det där har du sagt flera gånger nu. Det är inte 30 miljoner om dan, det är 30 miljoner i en engångssumma, sen kan det prövas igen.”

Bodström:

”Varje dag.”

Påståendet som ska kontrolleras är alltså: Stämmer det som Thomas Bodström säger att Sverige löper risken att ådömas böter på 30 miljoner kronor per dag för att inte ha infört datalagringsdirektivet?

Först – för den som glömt:

EU:s datalagringsdirektiv slår fast att tele- och internetoperatörer måste spara och lagra information om användares telefonsamtal och internetuppkopplingar. Detta för att uppgifterna ska kunna användas för att bekämpa grov brottslighet och terrorism.

Läs mer om direktivet här.

Sverige har, precis som Bodström säger, ännu inte infört direktivet i den svenska lagstiftningen.

Och för detta har Sverige fällts i EU:s domstol för så kallat fördragsbrott. SvD.se rapporterade om själva domen som kom februari i år.

Så – Sverige har inte inför direktivet och för detta dömts i EU-domstolen. Helt korrekt av Bodström så långt.

Men nu blir det snårigare. För i domen mot Sverige finns inget skrivet om ekonomiska sanktioner.

Utan att gå för djupt in på teknikaliteter: EU-kommissionen väckte talan mot Sverige innan Lissabonfördraget trädde i kraft i december 2009.

Och med de regler som gällde då var det upp till kommissionen att först driva ett fall om misstänkt fördragsbrott mot en medlemsstat. Om domstolen sedan slog fast att, jo, här har ett fördragsbrott begåtts, då fick kommissionen gå in och yrka ekonomiska sanktioner i en ytterligare, separat process.

Och så är fallet här – eller rättare sagt, så kan fallet bli.

För än så länge har inte EU-kommissionen lyft något krav på ekonomiska sanktioner i EU-domstolen mot Sverige. I stället pågår fortfarande en så kallad skriftväxling mellan kommissionen och svenska regeringskansliet.

Läget just nu: Kommissionen har bett Sverige följa EU-domstolens dom, Sverige har svarat, men kommissionens tjänstemän är inte nöjda.

– Man har ännu inte fått den information man behöver, en tidtabell eller ett utkast för när lagstiftningen kan vara på plats, säger Love Berggren, pressekreterare för EU-kommissionären Cecilia Malmström, till SvD.se.

– Vi har då återigen bett Sverige att komma in med de uppgifterna, och satt en deadline inom några veckor.

Om kommissionens tjänstemän skulle vara missnöjda även med Sveriges nästa svar – då blir i så fall nästa steg att gå till EU-domstolen med krav på sanktioner.

Så, även om det läget ännu inte har uppstått: visst får det anses vara korrekt att säga att Sverige riskerar sanktioner för sin hantering av direktivet.

Men frågan är om det kan anses vara en rimlig förhandsspekulation att säga att Sverige riskerar böter på 30 miljoner – per dag, som Bodström hävdar.

– Jag har sett spekulationer kring böter, och därför har vi börjat titta på detta. Men det handlar om rätt komplicerade beräkningar, jag kan inte på rak arm säga var nånstans det skulle kunna tänkas landa. Och jag vill ogärna spekulera i juridiken kring detta, säger Love Berggren vid EU-kommissionen.

Anna Falk, departementsråd vid UD:s rättssekretariat, företrädde Sverige vid den första rättsprocessen om datalagringsdirektivet.

Hon konstaterar att EU-kommissionen själva lagt fram ramar och beräkningsmodeller för vilka sanktionskrav som kan bli aktuella gentemot olika medlemsländer.

Exakt hur omfattande ett bötesbelopp skulle kunna bli i det här fallet tycks svårt att bedöma på förhand – kommissionen tar hänsyn till fördragsbrottets svårighetsgrad, varaktighet och behovet av en avskräckande sanktion för att ”undvika upprepning”.

Men en nivå på 30 miljoner svenska kronor låter inte som en orimlig nivå – åtminstone för ett engångsbelopp, anser Anna Falk vid UD.

– Det kan säkert ligga i det häradet. Men samtidigt ska man komma ihåg att något sådant belopp absolut inte slagits fast från kommissionens sida, skriftväxlingen pågår ju fortfarande, säger hon till SvD.se.

Dessutom är det så att EU-domstolen kan besluta om löpande böter från dag till dag, men också om ett engångsbelopp – eller en kombination av båda varianterna. Och vill man sia om hur det skulle kunna landa nu finns inte många tidigare fall att grunda en förhandsbedömning på.

SvD:s Faktakollen har inte lyckats bringa klarhet i exakt hur många fall det handlar om – men olika experter talar om upp till tio fall.

Detta sedan möjligheten till sanktioner infördes när Maastrichtfördraget trädde i kraft år 1993. Ett exempel är Grekland som år 2000 dömdes att böta 20 000 euro per dag i ett rättsfall som handlade om avfallshantering. Samma land fick böta 2 miljoner euro i ett engångsbelopp och 16 000 euro per dag i en dom från år 2009.

I ett annat fördragsbrottsfall från år 2006 dömdes Frankrike till klart högre bötesbelopp. Landet ålades böter på 20 miljoner euro i ett engångsbelopp och dessutom löpande böter på 57,7 miljoner euro per halvår.

– Det man kan säga om EU-domstolens track record är väl att böterna inte varit utformade på något enhetligt sätt, säger Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet, till SvD.se.

Sverige har inte varit föremål för ekonomiska sanktioner från EU-domstolen tidigare – och där saknas alltså vägledning för vilka bötesnivåer som kan anses troliga denna gång.

Några preliminära belopp i det nu aktuella fallet har EU-kommissionen heller ännu inte skissat på – detta enligt Love Berggren vid EU-kommissionen.

Beatrice Ask grundar sin uppgift på ”ett engångsbelopp på 30 miljoner” på de så kallade standardbelopp som EU-kommissionen räknar på, säger pressekreteraren Martin Valfridsson till SvD.se.

Ett standardbelopp ligger på 2,6 miljoner euro – något mindre än, men ändå hyfsat nära, motsvarande 30 miljoner svenska kronor. Men var hämtar då Thomas Bodström sin uppgift om 30 miljoner per dag?

– När domen kom i våras så diskuterades om det skulle kunna bli aktuellt med ett engångsbelopp, ett vite, eller en kombination av båda. I samband med det gjordes en uppskattning som landade på 30 miljoner i ett dagligt vitesbelopp och det är den siffran jag använder, säger Bodström till SvD.se.

En bedömning han också står fast vid i dag, även om han nu tillägger att det är tänkbart att beloppet både blir högre och lägre.

Vem gjorde den här uppskattningen?

– Den gjordes vid vårt partikansli. Summan kommer från en bedömning av den formel som EU-kommissionen själva använder, där man utgår från ett basbelopp och en koefficient för svårighetsgrad och betalningsförmåga. Då landade man på 30 miljoner, säger Thomas Bodström.

Det höga beloppet är fullt troligt eftersom datalagringsdirektivet värderas som ett mycket tungt direktiv inom EU, enligt Bodström.

– Det är den viktigaste överenskommelsen inom brottsbekämpningen under de senaste tio åren och det är ett hån mot polischefer att den inte är genomförd ännu.

Den formel som Bodström resonerar kring finns i ett meddelande från EU-kommissionen. Där framgår mycket riktigt att det dagliga beloppet räknas fram genom att ett basbelopp justeras upp med hänsyn till fördragsbrottets varaktighet, svårighetsgrad samt medlemsstatens betalningsförmåga.

Å ena sidan är basbeloppet satt till endast 600 euro, motsvarande 5 800 kronor, men å andra sidan säger kommissionen att man har ”ett stort utrymme” när det gäller att bestämma hur svårighetsgraden ska vägas in.

Men med den beräkningsdetaljen är det svårt att komma läng– kommissionens tjänstemän sitter och ser över tänkbara belopp just nu, enligt Malmströms pressekreterare.

Anna Falk vid UD:s rättssekretariat vill heller inte bedöma sannolikheten i den sanktion Bodström flaggar för.

Själv befinner sig Bodström i Kalmar under valrörelsens slutspurt och säger till SvD.se att han inte har möjlighet att redovisa den interna beräkningen för tillfället.

SLUTSATS

Thomas Bodström säger att Sverige dömts för sin hantering av datalagringsdirektivet och riskerar nu att få betala 30 miljoner kronor per dag som straff.

SvD:s faktakoll har visat att Sverige mycket riktigt fällts av EU-domstolen och att det nu kan bli fråga om en process där EU-kommissionen går till domstolen på nytt och kräver att Sverige ges ekonomiska sanktioner.

Ännu har inte så skett – fortfarande pågår en så kallad skriftväxling mellan kommissionen och det svenska regeringskansliet. Vad den kontakten leder till vet ingen säkert i dag.

Faktakollen har vidare visat att beloppet 30 miljoner sannolikt inte är plockat ur luften, utan finns som ett så kallat ”standardbelopp” i kommissionens redovisning för hur de beräknas böteskraven. Standardbeloppet för Sverige är satt till 2,6 miljoner euro, motsvarande runt 25 miljoner svenska kronor.

Bodström uppger också för Faktakollen att grunden för prognosen på 30 miljoner per dag är hämtad från en intern beräkning utifrån EU-kommissionens dokument. Den interna beräkningen har Faktakollen inte kunnat syna närmare.

Olika experter Faktakollen talat med har velat avstå från att bedöma hur trolig eller rimlig Bodströms beräkning kan anses vara. Några tidigare ekonomiska sanktioner mot Sverige finns heller inte att jämföra med.

Grekland, som ligger på ungefär samma nivå för standardbeloppet för engångsböter som Sverige, (2,2 miljoner euro jf med 2,6 miljoner), åkte år 2009 på att betala just runt 2 miljoner euro och sedan ett löpande vite på 16 000 euro per dag (motsvarande runt 152 000 SEK).

Långt från 30 miljoner per dag, alltså. Men – att jämföra med domar och löpande viten mot andra länder kan bli missvisande eftersom flera andra faktorer kan variera, som exempelvis fördragsbrottet art och varaktighet. I det senaste fall som gäller försenat införande av ett direktiv krävdes bara Frankrike på ett engångsbelopp – men vid den tidpunkten hade Frankrike genomfört de önskade åtgärderna (vilket Sverige ännu inte gjort).

SvD:s faktakoll konstaterar att Bodström skulle varit helt fel ute om han hållit fast vid påståendet att ”Sverige kommer snart få betala 30 miljoner per dag…” – för det vet vi inte i dag. Men genom att lägga till ”kan riskera” i replikväxlingen efteråt så placerar han sig i sfären för framtida, i dag inte kända händelser, och uttalandet blir mer svårbedömt.

Faktakollen har inte kunnat finna stöd för att slå fast att Bodström har direkt fel – vi har inte kunnat utesluta att 30 miljoner kronor per dag är en tänkbar påföljd. Något rött ljus blir det därför inte.

Så – grönt eller gult?

Ett grönt ljus skulle kräva ett korrekt och rimligt nyanserat uttalande om hur processen om datalagringsdirektivet kan slå mot Sverige.

Givet att det ännu inte finns något yrkande om ekonomiska sanktioner på 30 miljoner kronor per dag riktat mot Sverige – och att det ännu inte finns något yrkande på sanktioner – så måste Bodströms uttalande ses som hårddraget snarare än nyanserat.

Här får också vägas in att han inleder med att slå fast att Sverige kommer att få betala – först efter Asks inlägg talar han om”kan riskera”.

Sedan kan S-tjänstemännen förstås ha genomfört en fullt rimlig uppskattning av tänkbara böter utifrån EU-kommissionens egna beräkningsformler.

Men frågan är hur de på förhand kan förutsäga vilken svårighetsgrad som kommissionen – och senare EU-domstolen – kommer att anse att Sveriges fördragsbrott uppfyller. Kommissionen anpassar ju sitt utgångsbelopp efter svårighetsgrad och tillåter sig ju då ett ”stort utrymme för skönsmässig bedömning”.

Sammantaget – ett korrekt påstående om verkligheten eller en något hårddragen spekulation om framtida utfall? SvD:s Faktakollen landar på det senare alternativet. Gult ljus, alltså, för Bodströms uttalande att Sverige riskerar 30 miljoner i böter per dag.

En tv-tittare utan förhandskunskaper i EU:s rättsprocesser kan få intrycket av att Sverige befinner sig i en pågående domstolsprocess där det finns ett faktiskt viteskrav på 30 miljoner per dag – men så är det alltså inte.

I stället bedömer Faktakollen att Bodström denna gång rört sig lite för fritt i fältet mellan verkliga sakförhållanden och vad man kan förutsäga om framtiden.