Annons

Faktakollen

Sofia Ström

Sofia Ström

Påstående:

Under sitt tal i Almedalen jämförde Fredrik Reinfeldt Sveriges statsskuld med Storbritanniens.

– När jag tillträdde som statsminister 2006 hade vi samma andel av vår ekonomi i statsskuld som Storbritannien, drygt 45 procent. Därefter har Storbritannien fördubblat sin statsskuld.

– När vi möter väljarna 2010 har vi lägre statsskuld i år jämfört med när jag tillträdde 2006, säger Reinfeldt.

Här kan du höra hela talet.

Hur det är:

Enligt Riksgälden hade Sverige 2006 en statsskuld på 1 270 miljarder kronor.

Den svenska statsskulden var 1 117 miljarder kronor den 31 maj 2010.

Att se på skulden i relation till BNP är ett sätt att jämföra statsskuldens storlek med landets totala ekonomi.

Enligt Finansdepartementet har Fredrik Reinfeldt och Anders Borg utgått i från EU-kommissionens vårprognos när de jämförde skulderna.

Egentligen skriver EU-kommissionen inte om den direkta statsskulden, utan om den konsoliderade offentliga sektorns brottskuld, som är ett vidare begrepp än staten och inkluderar bland annat offentliga sektorn, kommunerna och pensionssystemet. Det gör skulden jämförbar mellan länderna, därför använder sig både Finansdepartementet och Faktakollen av det också i det här sammanhanget.

Enligt EU-kommissionen var Sveriges skuld 45,6 procent av landets BNP 2006.

2010 är den 42,6 procent.

Att jämföra med att Storbritanniens skuld som var 43,5 procent av BNP 2006 – och i dag är den 79,1 procent.

Sveriges statsskuld har alltså minskat med 3 procentenheter under den aktuella tiden. Storbritanniens har ökat med 36,5 procentenheter.

Den procentuella minskningen av skulden är 6 procent för Sverige och Storbritanniens procentualla ökning av skulden är 84 procent.

– Det finns flera skäl att Storbritanniens stadsskuld har ökat så kraftigt. Huvudskälen är att fastighetsbubblan brast och finanskrisen kom och och landet gick in i en kraftig lågkonjuktur, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, och ordförande i Finanspolitiska rådet.

– Det föll bort skatteintäkter och regeringen tvingades ge bankstöd.

Med det fanns ett annat skäl också.

– Storbritannien ökade de offentliga utgifterna kraftigt innan krisen, eftersom de trodde att skatteintäkterna var stabila, men det visade sig sedan att finanssektorerna hade överexpanderat kraftigt. Man hade budgetunderskott redan före krisen, när den slog till blev underskotten så stora att statsskulden snabbt ökade.

Varför har Sverige klarat sig så pass bra?

– I Sverige låg vi på överskott i de offentliga finanserna, det betyder att när vi fick försämring så skedde det från högre nivå. Våra budgetunderskott har varit ganska små och därför har skuldökningen blivit liten.

Men ett huvudskäl är att Sveriges banker inte har behövt krisstöd.

–Bankerna i Baltikum var illa ute, men aldrig så illa att staten behövde gå in och ge stöd.

Är det Alliansens förtjänst?

– Både den tidigare socialdemokratiska regeringen och den nuvarande regeringen har del i förtjänsten. Det var goda offentliga finanser när alliansregeringen tillträdde, men den har också fört en ansvarsfull finanspolitik både före och under krisen.

– Men regeringen hade också tur att den inte behövde gå in med bankstöd – och det var inte regeringens förtjänst. Anders Borg brukar bli upprörd när jag säger så, men att det inte gick sämre i banksektorn handlar mer om tur än om politik, säger Lars Calmfor

Slutsats:

Fredrik Reinfeldt får grönt ljus för sitt huvudsakliga påstående att Sveriges statsskuld har minskat med 6 procent.

Däremot får han rött ljus för jämförelsen han backar upp sitt påstående med: Storbritanniens statsskuld har inte fördubblats, den har ökat med drygt 84 procent.