Annons
X
Annons
X

Faktakollen

David Levin

David Levin


Påstående

I sitt tal i Almedalen den 8 juli gjorde
Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin följande påstående angående de verkliga kostnaderna för
tjänster som betalas med skattepengar.

”Går ditt barn i
grundskolan? Det kostar ungefär 83 000 kronor på ett år.

Har du ett barn till som
går i gymnasiet så kostar det 92 000 kronor till per år.

Har du själv en
högskoleutbildning – ja, den kostade i snitt 76 000 kronor per år, om du inte
pluggade till läkare, för då kostade den 230 000 kronor.

Födde du med
kejsarsnitt? 50 000 kronor.

En höftledsoperation?
100 000 kronor.

En plats i särskilt
boende i äldreomsorgen? 509 000 kronor per år.”

Mona Sahlins stab anger följande källor:

Kostnader för utbildningsväsendet 2004-2008,
Statistiska Meddelanden, UF 12 SM 0901, SCB. (Grundskola och
gymnasieskola).

Vårdkostnader 2008 för NordDRG, Sveriges
Kommuner och Landsting.

(Kejsarsnitt och
höftledsoperationer)

Avgifter i kommuner och landsting, rapport från SKL. (Äldreboenden,
här hänvisar Sahlin till genomsnittskostnaden i landet år 2008)

Så är det

1) Grundskoleeleven.

Uppgifter om kostnader
för de kommunala verksamheterna, grundskola, gymnasieskola och äldreboenden,
finns hos Statistiska Centralbyrån.

Snittkostnaden för en
grundskoleelev i hela landet år 2009 var 87
958
kronor (Sahlins siffra är 83
000). Lägst var kostnaden i Skurups kommun, 69 399 kronor.
Vindeln var den kommun som hade högst kostnad, 133 592 kronor.

Enligt Annika
Wallenskog, chef för ekonomisk analys på Sveriges Kommuner och Landsting, beror
höga kostnader i en kommun ofta på att eleverna bor glest och behöver
skolskjuts långa vägar. En annan orsak är att kommuner som har små skolor får
högre kostnader per elev.

Alltså: Sahlins siffra får anses ligga rimligt nära
– grönt.

2) Gymnasisten

Snittkostnaden för en
gymnasieelev i Sverige år 2009 var 100
249
kronor (Sahlins siffra är 92
000). Lägst var kostnaden i Göteborgs kommun, 77 888 kronor,
och högst var kostnaden i Storumans kommun, 140 208.

Olika gymnasieprogram
kostar olika mycket att genomföra, generellt är praktiska program dyrare än
teoretiska. Kommuner där fler elever går på dyra program får därför högre
kostnader per elev.

Alltså: Samma igen – godkänt för Sahlin. Grönt.

3) Högskolestudenten

En genomsnittlig
högskolestudent år 2009 kostade
69 029
kronor (Sahlins siffra är
76 000), den exakta siffran finns i underlaget till Högskoleverkets årsrapport som avser
verksamhetsåret 2009.

Alltså: Faktakollen ger godkänt. Grönt.

4) Läkarstudenten

Här blir det svårare att
granska.

Så här har
Socialdemokraterna räknat (uppger partistaben för Faktakollen):

I regeringens budget för
2010 anges att ersättningen till lärosätena för en student inom utbildningsområdet
Medicin är 130 000 kronor per år.??Därtill kommer den ersättning som staten ger
för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Enligt avtalet utgör
det 63 500 per student år 2003 och har därefter uppräknats årligen. Genom att
använda samma uppräkning som regeringen gör beräknar Socialdemokraterna
kostnaden för 2010 till 68 000 kr.

?Därtill kommer kostnad
för studiebidrag. CSN beräknar den genomsnittliga kostnaden för en
helårsstudent till 36 000 cirka kronor per år.

Sammanlagt blir kostnaden
234 000 kronor per år, enligt Socialdemokraterna.

SvD:s Faktakollen får
visserligen en annan siffra från Högskoleverkets utredare – 196 000
kronor. Men den siffran visar sig basera sig på äldre uppgifter än
Socialdemokraternas.

Alltså: Svårbedömt. SvD:s Faktakoll får ge upp när det
gäller just denna punkt – vi har inte kunnat hitta färska uppgifter som
bekräftar – eller vederlägger S-uträkningen. Vi avstår från att utdela färgbetyg
på denna punkt.

5)
Höftledsoperationer

Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) har statistik över kostnader per behandling och
patient. 62 procent av alla somatiska, kroppsliga, behandlingar i Sverige finns
med i statistiken. Behandlingar inom psykiatrin och primärvården är alltså inte
inräknade.

Enligt SKL:s uppgifter
var genomsnittskostnaden i landet för en höftledsoperation 80 240 kronor år 2009 (Sahlins siffra är 100 000). I Stockholms län får den
vårdenhet som genomför en höftledsoperation 56 300 kronor i
ersättning från landstinget.

Alltså: Höftledsoperationerna: Här diffar det plötsligt
mer. En skillnad på 20 000 kronor får här anses vara för stor för att vara
korrekt. Rött ljus på denna punkt.

6) Kejsarsnitt

Genomsnittskostnaden enligt
SKL för ett kejsarsnitt i hela landet var 48
050
kronor 2009 (Sahlins siffra är
50 000).

Alltså: Grönt ljus.

7) Plats i
äldreboende

En plats i särskilt
boende i äldreomsorgen kostar enligt SKL:s statistik 536 263 kronor per år i genomsnitt i landet (Sahlins siffra är 509
000). Den lägsta kostnaden finns i Kungsörs kommun, 276 000 per boende och år. Den högsta kostnaden har Håbo kommun, 767 300.

– Den stora
skillnaden beror mycket på hur sjuk man måste vara i en kommun för att få plats
i särskilt boende. I de kommuner där endast äldre med stora problem att klara
sig i hemmet får plats blir kostnaden per person högre, säger Annika Wallenskog
på SKL.

Alltså: Sahlins siffra ligger hyfsat nära – men helt
korrekt är den inte. Faktakollen delar ändå ut en gul lampa för denna punkt. I absoluta tal är skillnaden större än i höftledsoperationerna, men relativt sett är den ändå mindre.

Slutsats

Sahlins syfte har varit
– vågar Faktakollen påstå – att visa på hur stora värden människor i
Sverige får tillbaka för den skatt vi betalar.

Fyra av sju påståenden
får grönt ljus. Ett får gult – alltså inte helt korrekt. Ett får rött
– här stämmer inte siffran.

I ett fall har vi inte
lyckats kartlägga läget – och sätter då ingen färgstämpel alls.

Sahlin ligger nära den
mest tillförlitliga statistiken i flera av de här påståendena. Däremot är
skillnaden väl stor när det gäller höftledsoperationer och även i viss mån
plats i äldreboende.

Sammantaget tänds en
gröngul lampa hos SvD:s Faktakollen. I stora drag korrekt, men inte på alla
punkter.