Annons

Faktakollen

Sofia Ström

Sofia Ström

Påstående:

”Antalet civilanställda inom polisen har nu minskat flera år i rad med sammanlagt flera hundra personer”, skriver Thomas Bodström (S), ordförande i justitieutskottet, och Carin Jämtin (S), vice ordförande i polisstyrelsen i Stockholms län och oppositionsborgarråd, på Brännpunkt, Svenska Dagbladets debatt- och opinionsida.

De skriver om en ”utveckling som vänt” och talar om ”fyra års vakuum” sedan socialdemokraterna satt i regeringsställning.

Några dagar senare får de svar på tal med det omvända budskapet:

”Sedan 2006 har antalet civilanställda (inom polisen) ökat med fler än 500 stycken”, skriver justitieminister Beatrice Ask och ordföranden i Stockkholms läns polisstyrelse, Kristina Alvendal.

Hur det är:

Enligt polisens årsredovisningar har har antalet civilanställda sett ut så här under de senste åren:

2006: 7206

2007: 7972 (+ 766 anställda)

2008: 7801 (-171 anställda)

2009: 7747 (-54 anställda)

Totalt har antalet civilanställda inom polisen ökat med 541 personer sedan 2006.

Men de senaste två åren har antalet civilanställda poliser minskat med 225 personer.

– Under perioden 2006-2009 har polisen totalt sett ökat antalet civilanställda, men på många enskilda myndigheter har antalet minskat, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad, beställare av utbildning på HR-avdelningen på Rikspolisstyrelsen.

Polisen har under den här tiden haft en satsning på civila kompetenser.

2005 satsade regeringen särskilda medel på unga arbetslösa akademiker och flera anställdes vid polisen.

2007 centraliserades polisens kontaktcenter, PKC, vilket ledde till att de myndigheter som blev av med sina minskade antalet civilanställda. Samtidigt ökade antalet civilanställda vid de myndigheter dit kontaktcentren flyttades. Samtidigt gjorde polisen en satsning på grov organsierad brottslighet och antalet civilanställda fick en uppsving i och med det.

Frågan är åt vilket håll utvecklingen går nu.

– Under 2010 får vi ett stort antal nya poliser, 1710 stycken. Antalet civilanställda är inte linjärt med antalet poliser, men det är möjligt att de ändå kommer att bli något fler, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Thomas Bodström säger att ökningen 2007 var ett resultat av den förra regeringens politik – och poängterar att sedan dess har antalet civilanställda minskat.

– Jag har bara räknat sedan 2008, inte under hela mandatperioden.

Enligt honom har antalet civilanställda dragits ner på 14 av 21 polismyndigheter.

– När justitieutskottet besökte Norrbottens polismyndighet satt vanliga poliser i arrestvakten och i receptionen. Konsekvensen blir ett dåligt polisarbete, eftersom poliserna behövs på gator och torg.

Slutsats:

De senaste två åren har antalet civilanställda inom polisen minskat, men sett till hela mandatperioden har de ökat med över 500 personer.

Vi väljer att sätta gult på Bodström eftersom påståendet att de ”civilanställda minskat flera år i rad med sammanlagt flera hundra personer”, är väl starkt för att beskriva en utveckling på två år med 225 personer. Tittar men tre år tillbaka i tiden rör det sig istället om en ökning med 541 personer.

Detta är också vad Beatrice Ask påstår och hon får därför grönt ljus.

Tobias Olsson

Påstående: I flera debatter har Fredrik Reinfeldt hävdat att tre miljoner löntagare får höjd skatt med de rödgrönas politik. ”De vill få svenska folket att tro att det bara handlar om inkomster över 40 000, men det är vanliga människor med vanliga löner i vanliga bilar som kommer att drabbas av dessa höjda skatter”, sade Reinfeldt till exempel i debatten mot Mona Sahlin i SVT:s Agenda den 9 maj.

Hur är det: Fredrik Reinfeldts påstående handlar om de rödgrönas så kallade trygghetsväxling. Det är en skatteväxling som presenterades i oppositionens vårbudget där kostnaden för a-kassan sänks till cirka 80 kronor för alla genom en skattereduktion samtidigt som inkomstskatterna höjs genom en nedskalning av jobbskatteavdraget.

I de rödgrönas vårbudget finns tre exempel på hur trygghetsväxlingen påverkar olika grupper:

Samlad effekt för medlem i TCO/Unionen (betalar idag 234 kronor i a-kassa per månad)

Arbetsinkomst/månad

Förändrad inkomstskatt

15 000 kronor

Sänkt skatt med 52 kronor/månad

20 000 kronor

Sänkt skatt med 22 kronor/månad

25 000 kronor

Höjd skatt med 7 kronor/månad

30 000 kronor

Höjd skatt med 15 kronor/månad

/månad För

Samlad effekt för medlem i LO/Metall (betalar idag 390 kronor i a-kasseavgift per månad)


Arbetsinkomst/månad

Förändrad inkomstskatt

15 000 kronor

Sänkt skatt med 208 kronor/månad

20 000 kronor

Sänkt skatt med 178 kronor/månad

25 000 kronor

Sänkt skatt med 149 kronor/månad

30 000 kronor

Sänkt skatt med 141 kronor/månad

Samlad effekt för medlem i Saco/Akademikerna (betalar idag 90 kronor i a-kasseavgift per månad)

Arbetsinkomst/månad

Förändrad inkomstskatt

15 000 kronor

Höjd skatt med 92 kronor/månad

20 000 kronor

Höjd skatt med 122 kronor/månad

25 000 kronor

Höjd skatt med 151 kronor/månad

30 000 kronor

Höjd skatt med 159 kronor/månad

I exemplen framgår att de rödgröna tänker höja inkomstskatten för alla. Två räkneexempel visar varför:

* Om en medlem i TCO/Unionen idag betalar 234 kronor i a-kassa borde han eller hon tjäna 234 kronor minus 80 kronor på att a-kassan sänks. Det skulle innebära 154 kronor. Men i de rödgrönas exempel står det att medlemmen som tjänar 15 000/mån istället får sin skatt sänkt med bara 52 kronor. Det skapar en differens på 102 kronor (154 minus 52). Detta är en höjning av inkomstskatten.

* Om en medlem i Saco/Akademikerna idag betalar 90 kronor i a-kassa borde han eller hon tjäna 10 kronor på att avgiften sänks till 80 kronor. Men i de rödgrönas exempel står att det istället blir höjd skatt med 92 kronor för den som tjänar 15 000 kronor/månad. Återigen finns en skattehöjning på 102 kronor inräknad i exemplet (92 plus 10 = 102 kr).

På samma sätt räknar de rödgröna med en skattehöjning på 132 kronor i månaden vid inkomster på 20 000 kr, på 161 kronor vid en inkomst på 25 000 kronor och med 169 kronor vid en inkomst på 30 000 kronor.

Men var får Reinfeldt siffran tre miljoner ifrån?


De som verkligen tjänar på den så kallade trygghetsväxlingen är arbetstagare som idag betalar höga a-kasseavgifter. Tanken är ju att den höjda skatten ska växlas med sänkt a-kasseavgift. Men om a-kassan har låga avgifter eller om du inte är med i någon a-kassa förlorar du på reformen.

Regeringen har utifrån exemplen i oppositionens vårbudget räknat ut att de som betalar mindre än 182 kronor (102 plus 80) i a-kassa blir förlorare. Detta bekräftas också av Socialdemokraterna för SvD. Kommunarbetarnas, SKTF:s, Småföretagarnas och Akademikernas är några av de a-kassor som ligger under den summan idag.

Enligt regeringen är runt 1,8 miljoner löntagare idag medlemmar i kassor med avgifter under 182 kronor. Den siffran bekräftas av statistik från Inspektionen av arbetslöshetsförsäkringen (IAF), som visar att det finns 1,88 miljoner medlemmar i a-kassor med avgifter under 182 kronor.

Samtidigt räknar regeringen med att 1,5 miljoner person med arbetsinkomster 2011 inte är medlemmar i någon a-kassa och därmed också förlorar på reformen. I dag finns 4,4 miljoner sysselsatta i Sverige enligt SCB. 3,3 miljoner är medlemmar i någon a-kassa enligt IAF och det skulle innebära att runt 1,1 miljoner löntagare inte är medlemmar. 1,88 miljoner plus 1,1 miljoner är lika med knappt 3 miljoner – alltså den siffra som Reinfeldt använder.

Slutsats: Påståendet stämmer. De rödgrönas trygghetsväxling innebär att runt tre miljoner löntagare får höjd inkomstskatt.

Dan Nilsson

Påstående: I en rapport från slutet av förra året hävdar de rödgröna partierna att andelen barn som växer upp i familjer som lever under fattigdomsstrecket nu förmodligen är den högsta i modern tid. Totalt är det enligt rapporten över 200 000 barn. Källan är Riksdagens utredningstjänst, Rut.


Hur det är:
Riksdagens utredningstjänst och SCB räknar på något olika sätt. SvD har använt SCB för att kontrollera påståendet. Enligt beräkningar gjorda på SCB:s underlag levde år 2000 drygt 238 000 barn upp till och med 18 år i fattiga familjer, ungefär 12 procent av alla i den gruppen. 2008 hade antalet ökat till drygt 333 000, vilket är omkring 16 procent av alla i gruppen.

Som fattiga hushåll räknas de som har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten i landet.

Slutsats: Påståendet stämmer.

Sofia Ström


Påstående:

– Det finns ungefär sju miljoner löntagare och du säger att tre miljoner kommer få höjd skatt – det handlar om kanske 150 kronor i månaden, det betyder att det är fyra miljoner som får sänkt skatt med vår politik, sade Mona Sahlin i SVT:s Agendas debatt mellan statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och oppositionsledare Mona Sahlin (S).

Hur det är:

I mars var 4 449 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta, enligt SCB.

Enligt Stefan Engström, pressekreterare hos Mona Sahlin, syftade oppositionsledaren egentligen på något annat.

– Hon avsåg skattebetalare, att det finns sju miljoner skattebetalare i Sverige.

– Jag vill inte spekulera i varför det blev fel, men hon hade feber och det var en sådan dag, säger Stefan Engström.

Enligt Skattemyndigheten finns det 7,4 miljoner skattebetalare.

– Vi skickade ut 7,4 miljoner deklarationer i år. Bland dem finns i och för sig några dödsbon, så siffran är något lägre, säger skattedirektör Tommy Carlsson.

Slutsats:Påståendet stämmer inte. Antalet löntagare är 4,4 miljoner, inte 7 miljoner.

Sofia Ström


Påstående:
Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (M) har vid flera tillfällen uppgett att det ”under socialdemokraterna förtidspensionerades 140 personer per dag”. Bland annat återfinns uppgiften i en debattartikel på webbplatsen Newsmill. ”Alternativet är en återgång till den situation som rådde tidigare där 140 personer förtidspensionerades varje dag och tusentals människor lämnades i långa sjukskrivningar utan vare sig stöd eller hjälp till rehabilitering”, skriver hon.

Hur det är:

Det gäller att skilja på begreppen här.

Före 2003 skilde Försäkringskassan på förtidspension, utan tidsgräns, och sjukbidrag. Efter 2003 slogs de samman i en ”sjuk- och aktivitetsersättning”.

Den officiella statistiken skiljer inte på tidsbegränsad och ej tidsbegränsad ersättning, här räknas alltså även delstidsarbetare och personer som bara är sjukskrivna en kort period.

Försäkringskassan fick ett uppdrag av regeringen att ta fram en siffra på hur många som förtidspensionerades per dag.

Så här kom Försäkringskassan fram till siffran 140:

De slår samman antalet nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar med och utan tidsgräns.

år antal dagar per dag

1998 34 487 365 94,5

1999 39 506 365 108,2

2000 49 237 365 134,9

2001 57 081 365 156,4

2002 63 738 365 174,6

2003 65 365 365 179,1

2004 73 161 365 200,4

2005 60 308 365 165,2

2006 48 176 365 132,0

98-06 491 059 3285 149,5

– Som synes blir det 140 med råge, säger Bertil Thorslund analytiker, på Försäkringskassan, som tagit fram siffrorna.

Här finns delar av Försäkringskassans statistik.

En annan bild:

Nätverket Resurs, Respekt för Sjuka och utsattas rätt i samhället, lägger räknar på ett helt annat sätt:

De räknar endast de nybeviljade som får heltids sjukersättning utan tidsgräns.

Så här många fick full permanent sjukersättning:

2003 = 21 687 (ca 59 personer / dag)

2004 = 19 323

2005 = 14 464

2006 = 11 256

2007 = 10 516

2008 = 8 366

Siffrorna är korrekta enligt Försäkringskassan.

En rättvisare bild?

Men att bara räkna de nybeviljade ger inte en helt med verkligheten överensstämmande bild. I själva verket övergår många från ersättning på deltid till heltid och från tidsbegränsning till icke tidsbegränsning.

En tredje variant är de som går över från aktivitetsersättning till sjukersättning.

För att få med alla de här grupperna också måste Försäkringskassan göra en särskild slagning, därför finns inte statistiken tillgänglig på deras hemsida.

Bertil Thorslund, valde att titta på 2004, ett år med högt ohälsotal.

Han tog fram uppgiften om hur många som i december 2003 inte hade heltids sjukersättning men som under 2004 ’dyker upp’ i denna kategori.

Resultat: Det totala antalet personer 2004 blev 36 752 personer, eller knappt 101 per dag.

Slutsats: Påståendet stämmer inte – om man med sjukpensionär bara räknar dem som får en heltids sjukersättning utan tidsgräns.
Den korrekta siffran ligger då runt 100.
Bertil Thorslund, analytiker på Försäkringskassan tycker ändå att siffran 140 är korrekt.
– Jag tycker att man ska räkna med personer med sjukersättning på deltid och tidsbegränsning, och människor med aktivitetsersättning. För de visar en beklaglig tendens att bli kvar. Samtidigt kan jag förstå om man tycker att siffran är missvisande om man definierar begreppet sjukpensionär på ett annat sätt.