Annons

Faktakollen

Dan Nilsson

Dan Nilsson

Påstående:

Oppositionspartierna meddelade på onsdagen att de vill höja miljöskatter, bland annat bensinskatten, med sammanlagt elva miljarder de närmaste två åren.

Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand hävdar att den höjda koldioxidskatten på bensin, som genomförs i två steg, ökar kostnaderna med 49 kronor per månad på två år. I beräkningarna förutsätts att man kör 1 500 mil per år. Första året ska bensinpriset höjas med 20 och andra året med 29 öre per liter. I summorna ingår, enligt de rödgröna, både skatt och moms. Den sammanlagda höjningen blir alltså 49 öre per liter.

Hur det är: SvD har räknat på tre exempel:

1) En ny bil som drar 0,67 liter per mil. Enligt branschorganisationen Bilsweden snittförbrukningen för en ny bil förra året.

Vid 1 500 mils körsträcka blir då den extra kostnaden för de två årens totala höjning på 49 öre per liter 41 kronor per månad.

Så här räknade vi: Det går åt 1005 liter att köra 1 500 mil. 1005 gånger 49 öre är 492,45 kronor. Utslaget på tolv månader blir det 41,04 kr per månad.

2) En bil som drar 0,8 liter per mil. Enligt Bilsweden snittförbrukningen för hela beståndet förra året. Den extra kostnaden blir då 49 kronor per månad.

Så här räknade vi: För att köra 1 500 mil krävs 1 200 liter bensin. 1 200 gånger 0,49 kronor blir 588 kronor. Utslaget på tolv månader blir det 49 kronor i månaden.

3) En gammal bil som drar 1 liter per mil. Då blir månadskostnaden för höjningen 61 kronor.

Så här räknade vi: 1 500 mil gånger 49 öre är 735 kronor. 735 kronor utslaget på tolv månader blir 61,25 kronor per månad.

Slutsats:
Maria Wetterstrands påstående stämmer förutsatt att man kör en bil som drar ungefär 0,8 liter eller mindre per mil. Eftersom det är snittförbrukningen för Sveriges bilbestånd är en grön lampa motiverad.

Dan Nilsson


Påstående:

I en debattartikel som publicerades på SVT:s hemsida den 18 mars i år skrev Johan Pehrson, FP:s rättspolitiska talesperson, att ”alltfler unga människor kommer tidigt i kontakt med droger”. I artikeln redovisar han ingen källa till uppgiften. Artikeln skrevs i samband med alliansens omdebatterade förslag om att tvångsdrogtesta ungdomar.

Hur det är: Det enda statistiska underlag som finns på nationell nivå när det gäller ungas kontakt med narkotika är CAN:s så kallade skolundersökningar. Undersökningen görs i form av enkäter till elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2. Enligt undersökningarna har ungas kontakt med narkotika i princip inte förändrats de senaste tio åren. Det gäller både andelen som svarar att de använt narkotika och de som svarar jakande på att de någon gång haft möjlighet att använda narkotika.

Om man tittar på Folkhälsoinstitutets statistik över cannabiskonsumtionen i åldersgruppen 16-84 år så har det inte heller skett någon ökning mellan 2004 och 2008. Det finns inga uppgifter tidigare än 2004.

Slutsats: Påståendet stämmer inte förutsatt att CAN:s enkäter ger en tillförlitlig bild av ungdomars narkotikakontakt.

Johan Pehrson kommenterar:



– Min källa var kontakter med polisen, socialtjänsten och Maria ungdom som berättar om den allt mer omfattande näthandeln med droger. Antalet ungdomar som prövar narkotika har ju varit lågt en tid, men exponeringen ökar. – Jag känner mig empiriskt trygg när jag påstår att kontakten via nätet och med droger som inte alltid ännu är narkotikaklassade ökar. Av de som jobbar med detta är det ingen som sagt något annorlunda. Vad det gäller CAN så är det en korrekt beskrivning.

Dan Nilsson


Påstående:

De rödgröna partierna hävdar att ”arbetslösheten i Sverige har
ökat snabbare än i Europa”. Det är ett påstående som finns med
i flera så kallade granskningsrapporter från de rödgröna
partierna, till exempel en med rubriken ”Högerpolitiken klyver Sverige”. Källan är Eurostat.

Hur det är:
Som vanligt när det gäller statistik finns det ett antal fällor
och felkällor, till exempel rapporterar inte alla EU-länder på
samma sätt. En del rapporterar exempelvis per kvartal, andra per
månad. Eurostat räknar sedan om allt till månad.

För att
kontrollera de rödgrönas påstående väljer SvD att använda
Eurostats säsongsrensade serie som vi fått från
Konjunkturinstitutet.

Utgångsmånad är
mars 2008, den månad med lägst arbetslöshet i EU 27 sedan den
borgerliga regeringen tillträdde. Genom att jämföra den lägsta
nivån under perioden med uppgifterna från februari får man den
mest rättvisande bilden av ökningstakten. Arbetslösheten var i
mars 2008 6,7 procent i EU 27, i Sverige var den 5,8 procent. Fram
till och med februari i år har den ökat med 2,9 procentenheter i EU
27 och med 3,2 i Sverige.

Väljer man en
annan startmånad får man andra resultat. Jämfört med januari 2007
har arbetslösheten i EU ökat med 2,1 procentenheter och i Sverige
med 2,5.

Slutsats:
Det går inte att slå fast exakt. Skillnaden i ökning mellan
Sverige och EU 27, är enligt SvD:s sätt att mäta är visserligen
0,3 procentenheter till Sveriges nackdel. Men den är fortfarande för
liten för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Den säkra
slutsatsen är att ökningstakten i Sverige och EU 27 är i princip
lika.

– Det är en
väldigt liten skillnad och man måste ta hänsyn till osäkerhet i
data, säger Karine Raoufinia, vid enheten arbetsmarknad och
prisbildning vid KI.

Dan Nilsson

Reaktionerna på Faktakollen har varit
många och både positiva och negativa. Förslagen på vad vi borde kontrollera är många. Det är roligt och välkommet. En påminnelse: kom
ihåg att ange källa till det påstående som ska kontrolleras. Det underlättar för oss.

Kontrollen av påståendena om
arbetslösa respektive sysselsatta har fått flera synpunkter.
Några har efterlyst att vi ska redovisa sysselsättningsgraden,
alltså det relativa talet på hur stor andel av arbetskraften som räknas som sysselsatta. Andra undrar vad är arbetskraften och
varför används åldersgruppen 15-74 år.

Svaret på den senare frågan är att
gruppen 15-74 år används inom hela EU.

Svaret på den första frågan är att
SCB:s definition av arbetskraften är antalet sysselsatta plus
antalet arbetslösa. Den som vill läsa mer om definitionerna kan gå
in på www.scb.se och klicka sig
fram.

Men på begäran har SvD tagit ut vissa
tal ur SCB:s databas.

Sysselsättningsgraden,som flera har
efterfrågat var 2006 65,8 procent. 2007 var den 66,7, 2008 66,8 och
2009 64,7. Alltså har sysselsättningsgraden i gruppen 15-74 år
minskat med 0,9 procentenheter. Men antalet har ökat eftersom det totala antalet personer som ingår i gruppen har ökat.

I gruppen 15-65 år, som en del läsare
tycker är mer relevant, har den minskat med 1 procentenhet.

Sedan till nästa fråga: hur har
arbetskraften förändrats från 2006 till och med 2009.

2006 var arbetskraften enligt SCB:s
sätt att mäta, alltså antalet sysselsatta plus antalet arbetslösa
i gruppen 15-74 år, 4 765 700. 2009 var den 4 907 000.
Alltså har det blivit 141 300 fler personer som räknas till arbetskraften. På så sätt kan man förklara att såväl arbetslöshet
som sysselsättning kan öka.

Maria Janson

Vilken respons! Intresset för Faktakollen är uppenbart stort. Tack alla som
mejlar in förslag, idéer och synpunkter.

Det vill vi gärna att ni fortsätter med.

Glöm inte att skicka med en länk till citatets källa. Det kan
vara en debattartikel, en intervju, en blogg eller annat. Adressen är som vanligt faktakollen@svd.se

Nästa granskning publiceras på torsdag, håll utkik!

Dan Nilsson

Påstående: De
rödgröna partierna hävdar i flera rapporter och debatter, senast i debatten om vårpropositionen den 15 april, att 100 000 fler har
blivit arbetslösa sedan den borgerliga regeringen tillträdde. I debatten sade finansminister Anders Borg (M) att 50 000 fler är sysselsatta
nu än 2006.

Hur det är: Enligt SCB:s säsongsrensade statistik var 317 800 personer i åldern
15-74 år arbetslösa i oktober 2006. I oktober 2009 var antalet
arbetslösa 429 300, vilket är 111 500 fler än
motsvarande månad 2006. I februari 2010 var 130 200 fler
arbetslösa än i oktober 2006.

SCB-statistiken
visar att 4 429 400 i åldersgruppen 15-74 år var sysselsatta
i genomsnitt 2006. Snittet för 2009 var 4 498 700. Alltså
drygt 69 000 fler. I gruppen 16-64 år var motsvarande tal
4 340 600 respektive 4 380 800. Vilket innebär 40 200
fler 2009.

Slutsats: Båda
påståendena stämmer. I den politiska debatten väljer givetvis
partierna att referera till den statistik som förstärker de egna
argumenten

Vad vill du vi ska granska? Vi vill gärna ha förslag och idéer. Skicka oss politiska utspel så granskar vi sanningshalten. Glöm inte att uppge vem och vilket sammanhang citatet kommer ifrån.

Du når oss på faktakollen@svd.se

Maria Janson

Här granskar SvD.se citat och utspel från politiker inför valet 2010. I premiärgranskningen reder vi ut Anders Borg och Thomas Östros till synes motstridiga siffror om arbetslösheten.

Vad vill du ska granskas? Vi vill gärna ha förslag och idéer. Skicka oss politikercitat från debatter, bloggar, intervjuer eller andra sammanhang så granskar vi sanningshalten. Glöm inte att uppge vem och vilket sammanhang citatet kommer ifrån.

Du når oss på faktakollen@svd.se